Det har inte kommit några valpar ännu. Ida har idag varit lite tröttare än förut, men hon envisas fortfarande med att vara ute hela dagen. Enligt beräkning så ska de komma imorgon och vi har idag gjort iordning en fin valplåda åt henne. Ida är dock något skeptisk till denna och jag misstänker att hon tänker valpa på sin favoritsovplats som är fotänden på min säng (eller i hennes mening, vår säng).Jag hoppas att jag ska lyckas övertyga henne om lådans förträfflighet så att jag slipper ge upp sängen åt henne, men att ändra på en boxer som bestämt sig är inte alltid det lättaste.
Trots sitt höggravida tillstånd så hamnade Ida i konflikt med sin kompis Ewitha idag. De har känt varandra ganska länge nu och leker gärna men kan fortfarande bli lite sura på varandra, speciellt om det finns en boll i närheten. Idag så uppstod konflikten pga att Idas rosa boll ( eller rättare sagt resterna efter den) låg mitt på stallplan och Ewitha råkade kanske gå för nära den enligt Ida. Deras bråk är aldrig särskilt allvarliga och idag så lät det mest om dem och Ida utnyttjade sin extravikt genom att lägga sig ovanpå Ewitha. Det var inga tänder inblandade utan bara en massa oljud men Bina som låg en bit bort på gräsmattan hörde det hela och fick fasligt bråttom dit för att bistå Ida om det behövdes. Bina är absolut ingen slagskämpe, tvärtom så är hon en riktig fegis när det gäller, men hon känner liksom ett visst ansvar när det gäller Ida och måste alltid komma för att kontrollera situationen. Tyvärr så fick hon så bråttom idag att hon glömde att andas ordentligt så när hon väl kom för att undsätta Ida så föll hon ihop i ett litet epilepsianfall. Som tur var så var bråket redan avklarat så att vi istället kunde ta hand om stackars Bina som trots sina goda avsikter visade sig vara en helt värdelös medhjälpare till Ida. Bina har en tendens att få sådana små, helt ofarliga, epilepsianfall om hon blir för upphetsad men de går alltid fort över och hon verkar inte förstå vad som händer. Det finns alltså ett gott skäl till att det för det mesta är så att Bina står i bakgrunden och skickar fram Ida så fort det hettar till...
Idag har jag faktiskt ägnat större delen av dagen åt att dra staket för att få ordning på hagarna så att vi får plats för alla dessa hingstar som just nu står överallt. Både Nicke och Linus har dessutom plötsligt kommit på att de är hingstar så jag var tvungen att komma på en lösning även för dem så nu har jag fixat en stor beteshage somde kan gå i som ligger en bit bort från stona. Även Cartier och Davinci (hingstarna från Molstaberg) fick hamna i den hagen och det blev en liten show när de fick träffa varandra. Plötsligt så blev mina ganska så stora tvåårskillar inte längre så kaxiga när de fick träffa dessa små bestämda herrar. Davinci är den självklara ledaren och han skuttade fram till mina och skrek dem i örat ett par gånger varpå de tog till flykten som de veklingar de egentligen är (ja, jag vet nu vem som är vem av de två små). Det blev lite fina bilder också idag på hingstarna som verkligen vet hur man visar upp sig.
Först kollar de in varandra...
Sedan visar Davinci var skåpet ska stå...
Cartier kan ännu bättre...
Nicke och Linus kan bara en sak: SPRING FÖR LIVET...
När jag gick in i kväll så hade dock lugnet infunnit sig och allihopa stod och betade av det fina vårgräset som har börjat spira.
Tack och godnatt!