I valplådan råder det för tillfället ett ganska så stort lugn, valparna hålls rena och mätta och Astrid orkar inte göra annat än att ligga där och pyssla. Astrid själv var aldrig en tyst och fridfull valp, hon skrek och härjade från dag ett (kanske skulle jag redan då förstått vilken huligan hon skulle bli som tonåring). Nu är ju Astrid min första egna uppfödning och hon kommer alltid att vara min lilla favorit, trots allt dumt hon gjort och säkert kommer att göra.
En liten fråga är nu vem som är mest lik sin mor, Astrid såg ut så här när hon var nyfödd (det är hon som räcker ut tungan)...
Hennes åtta små telningar ser ut så här...
De fyra första är hanarna och de fyra sista tikarna. De är nog alla ganska så lika sin mor men jag lutar åt att hane fyra och tik tre är mest lika henne. De har ungefär lika mycket vitt och detta kommer inte att synas när de väl har växt till sig.
Det är alltid ett litet mirakel att få se saker födas och sedan få följa deras utveckling. Alla nya små djur är personligheter redan från första början och jag ser fram emot att få lära känna alla dessa nya små hundar.
Tack och godnatt!