Nu har ju solen lyst i hela två dagar, det måste vara något slags rekord för november, och då är det helt okej att jobba utomhus. Det är ganska så lätt att drabbas av en liten depression under november då det i vanliga fall bara blir mörkare och lerigare för varje dag som går. Nu så har den lilla depressionen uteblivit tack vare solen och mina snälla unghästar som sköter sig bra för tillfället. Det är lite mysigt att hålla på och pyssla med hästar som man tycker om (det är ju inte alltid man får jobba med individer som passar ihop med en) och det går lätt att göra även vardagssaker. Egentligen är det väl som på vilken arbetsplats som helst, om man gillar kollegorna så trivs man bättre än om man hela tiden måste kämpa för att hålla sams. Hästarna är ju på sätt och vis mina arbetskamrater och både de och jag blir lyckligare om vi samsas.
Man kan ju tycka att det inte borde vara så stor skillnad på att jobba med olika hästar eftersom de alla är just hästar, men skillnaden är enorm för mig. Hästar är inte särskilt intelligenta men de är otroligt känsliga för vad man tycker om dem och är man lite avigt inställd till en häst så blir det plötsligt väldigt svårt att övertyga den om att följa med på det man vill att den ska göra. Man kan vara hur mycket ledare man vill den kommer ändå inte att lyda med någon entusiasm. Jag anser att nästan alla problem som man har i ridningen med sin häst grundar sig i problem som finns i grundhanteringen och oftast även i relationen man har med sin häst. Om man har en perfekt relation med hästen (vilket nästan är omöjligt) så kommer den att utföra varje sak man ber den om med glädje. Det är det som är så roligt med att jobba med unghästar, de är oförstörda och är fortfarande nyfikan och öppna. Man har en fantastisk möjlighet att skapa en god relation utan att gamla problem skapar oreda. Ju mer hanterad hästen är desto mer förstörd riskerar den att bli.
Jag håller på att jobba även med mina små katter för att få dem så tama som möjligt. I detta ingår att få lämna köket ibland och de får då rumla om i hallen. Idag när jag hade ätit lunch så hörde jag ett eländigt pipande från någon katt. Det var den ena klätternissen som hade råkat klättra hela vägen upp på en garderob och nu satt fast uppe vid taket. Efter en liten räddningsinsats så landade han tryggt nere på golvet igen.
Liten kisse i prekärt läge...
Astrid hamnar också i lustiga lägen, här kommer en liten sovbild från tidig morgon...
Tack och godnatt!