Idag har Bina blivit opererad och hon vill bara påpeka att det är myyyycket synd om henne. Hon har fått ärva Idas badring och hon har inte alls samma avslappnade inställning till denna. Med ett plågat uttryck hasar hon efter mig runt huset och när hon lämnas inne (hon får inte gå ut på ett par dagar pga såren) så sitter hon och gnyr uppgivet. När jag försökte få henne att gå på en liten kisspromenad nu på kvällen så satte hon sig bara ner och suckade så fort jag stannade. Det finns garanterat ingen som det är mer synd om än Bina för tillfället.
Vi har nu flyttat ut hindren på fältet för sommaren och idag hade vi första träningen på gräs för året. Det är mysigt att se ponnyerna få sträcka ut och att kunna ytnyttja det stora utrymmet som vi har på fältet. Splendid går verkligen från klarhet till klarhet och han fick riktigt bra flyt när han kunde få upp farten litegrann. Vi tränade också på de moment som kommer att ingå i ridklasserna på söndag så att tjejerna har koll på hela tävlingen. Jag tycker verkligen om att det ingår lite mer saker i ridklassen än bara dressyr, man ska ju också visa sin häst vid hand vilket är väldigt nyttigt att kunna. I Working hunter pony så ska man visa hur trevlig och balanserad ponnyn är att rida och hoppa på.
Det är lite synd att vi inte har fler sådana klasser i Sverige då de är väldigt utvecklande för ryttarna. Man får inte poäng utan bedömningen går mer ut på att man får en skriftlig kritik och sedan rangerar domaren deltagarna så att man får en vinnare. Detta gör att man inte deppar ihop över en dålig poäng utan man kan istället läsa domarens kommentarer och lära sig något. I vanlig dressyr är det väldigt svårt att börja om man inte är rutinerad då det är lätt att bli nerdömd och därmed tappa modet.
Tyvärr så är det också ganska så svårt att börja med hoppning också då det finns många ryttare som har gjort det till en sport att bara sitta och tävla tillräckligt låga klasser för att alltid vinna. Jag lever efter mottot att jag hellre är sämst bland de bästa än bäst bland de sämsta. Helst vill man naturligtvis dock vara bäst bland de bästa, men i valet mellan att tävla mot ett lätt motstånd eller att utmana sig själv så mycket som möjligt så får man ibland acceptera att det finns många som är bättre än en själv.
Tack och godnatt!