Idag hade vi besök av veterinären för att göra lite rutinsaker. Det mest spännande var att kolla Maja som ju hade varit på besök hos unghingstarna för ett tag sedan, men som tur var så hade hon inte lyckats bli dräktig( trots idoga försök från alla parter). Ida och Gino är nu helt friskförklarade vilket också var riktigt skönt. Förhoppningsvis klarar de en besiktning inom en snar framtid eftersom de båda ska säljas så småningom.
På torsdag ska jag besikta bilen. Detta är alltid lite spännande när man har en sådan gammal lite skrotig bil som jag har. Den har dock tjänat sitt syfte väl genom åren och verkar fortfarande ha lite liv kvar i sig. Fördelen med en gammal bil är att man inte behöver vara så rädd om den samt att den faktiskt går att laga utan större elektronik-kunskaper. Min bil har dessutom små minnesmärken här och var, mest efter Idas tänder som kliade fruktansvärt när de byttes för några år sedan. Ida hittade det perfekta tandköttsklistället, nämligen dörrpaneler och andra mjukplastdetaljer i bilen, så nu finns det ungefär tusen små tandmärken runt om i bilen. Jag tycker att detta sätter en personlig prägel på bilen även om de flesta mest tycker att det är förfärligt med sådant onödigt slitage. För mig är bilen en sak som ska användas och saker som används får man slita ut på sitt eget sätt. Jag hoppas bara att jag får klartecken så att den kan rulla ett år till.
Det är en himla tur att jag inte behöver besiktas, det skulle aldrig utfalla väl. För tillfället så mår jag bra i ryggen men har lite bekymmer med handlederna. Det är tur att jag har min stående tid hos sjukgymnasten eftersom krämporna verkar avlösa varandra. Jag börjar väl helt enkelt bli gammal...
Tack och godnatt!