Nu så här efter jul så kan man äntligen börja tänka att ljuset är på väg tillbaka. Jag är absolut ingen vintermänniska och uppskattar inte alls någon frisk kylig luft, tacka vet jag varm och kvalmig luft och hetta.
Något som värmer lite extra i hjärtat så här i smällkalla vintern är dock mina fina hundar. Lilla Astrid är inte så liten längre men hon är fortfarande väldigt valpig. Hon och lilla Mai hann bli bästa vänner under de dagar som Mai bodde här innan hon flyttade. Det var en lite lustig vänskap mellan en väääldigt långbent och smal boxertonåring och en klotrund liten mopsvalp och jag kunde inte låta bli att gapskratta åt dem när de ägnade sig åt brottningsmatcher. Mai är ungefär lagom liten för att få rum i Astrids mun och Astrid skulle med lätthet kunna dela henne på mitten. Astrid är dock otroligt försiktig och detta är första gången jag har sett henne ha någon slags kontroll på sin kropp och sin styrka.
Liten mops på väg att bli uppäten...
Innan man blir svald hel så gäller det att ta en tugga av motståndaren...
Ibland kan även en liten mops få övertaget och lyckas välta en hel boxer...
En något ojämn dragkamp om en av mattens gamla strumpor...
När man har så roliga hundar att titta på så behövs det ingen tv, det är underhållning hela tiden :)
Tack och godnatt!