Jag har faktiskt, hör och häpna, varit i Wales några dagar på semester. Det händer ju inte så ofta att jag tar ledigt från gården, men nu var det dags tyckte jag. Det var ju faktiskt också så att resan hade ett litet specifikt mål då vi skulle åka och titta på Royal welsh show som är en av Europas största lantbruksutställningar. Det som nu lockade mest var att vi skulle se hur det gick för två små Salstaponnyer som har gjort den långa resan till Wales för att visas på utställningar där och som nu skulle få vara med på årets största utställning.
Vi var fyra stycken som åkte tillsammans, Bettan från Salsta, Inger från Ekbäckens stuteri, Nette från Mälby stuteri och så jag. Vi landade på Gatwick och sedan hade vi en hyrbil som vi körde med till Wales, lite imponerad blev jag då jag faktiskt klarade av att köra på vänster sida och att växla med vänsterhanden på samma gång. Vi tillbringade nätterna på ett trevligt B&B som påminde lite om Fawlty Towers. Golvet lutade lite åt alla håll så när man gick till rummet så kunde man lätt tro att man var lite på pickalurven. I mitt rum så var golvet relativt vågrätt, men inne i de andra rummen lutade det ordentligt. Ägaren var en figur som såg ut som en kvarleva från det tidiga sjuttiotalet och det traskade omkring två hundar som gjorde som de behagade ( första morgonen hade det dessutom skett en liten olycka i trappen så man fick helt enkelt hoppa över en färsk hög, ungefär som hemma alltså).
Själva Royal welsh är en upplevelse som är svårbeskriven, området är väldigt stort och besökarna otaliga. Det mest spännande var dock att sitta där på läktaren och se först den enorma klassen för ettåriga ston komma in där det då fanns en liten Salstaponny med. Det var 75 anmälda och av dem kom 43 till start, nästan lika många ponnyer som vi är vana vid att se totalt på en lokalutställning i Sverige. Alla kommer först in på ring och får traska runt några varv för att sedan trava en och en. Sedan plockas ca femton ponnyer ut som får visa upp sig lite mer, de andra får snällt gå ut och åka hem utan placering. Det var lite gastkramande att sitta där och vänta medans de plockade fram ponny efter ponny, men bland de sista plockades lilla Blizz in. Efter den individuella uppvisningen går de ut på ring igen och när de sedan rangerades så plockades plötsligt Blizz in som nummer två, och där fick hon stå kvar till vår stora glädje. En andraplats på årets största utställning där Wales allra finaste welshar deltar är ett fantastiskt resultat för en liten ettåring från Sverige.
Fina lilla Salstas Miss Blizzard, barnbarn till Splendid...
Efter Blizz klass fick vi andas ut en liten stund innan det var dags för nästa Salstaponny, Salstas Mountain Mint, att äntra ringen. Det var lika spännande denna gång trots att det var lite färre starter. Mint blev inkallad om femma från början och där fick han stå kvar hela tiden.
Vackre Mint, Splendids son...
En andraplats och en femteplats var ett fantastiskt resultat för de två salstaponnyerna. Det är verkligen roligt att det finns ponnyer av denna kvalitet i lilla Sverige som kan tävla mot de bästa från welshens urprungsområde. Mint är ju en riktig produkt av svenskt avelsarbete då båda hans föräldrar är födda i Sverige. Det är ju först när man har avlat ett par generationer och man har lyckats förbättra det man har som man kan börja prata om att man verkligen avlar.
Förutom alla vackra små welshar så bjöd showen på an massa diverse att se på, en liten snabb sammanfattning följer:
Best in show i koklasserna...
De vackraste fåren (notera att de är ganska hårt fönade)...
De vackraste getterna (enbart i Wales har man en klass för diverse getter)...
Snabbast upp för pålen vinner...
Den coolaste lille killen i ridklassen för welsh mountain med den otroligt vackra bakgrund som vi beskådat dagligen...
och till sist lite royalties på royal welsh...
Japp, när vi satt där och tittade på ponnyer som bäst så stoppades plötsligt hela showen då prinsen av Wales skulle korsa banan och hälsa på domarna. Han och hans gemål traskade sedan runt på hela området och det hela var ganska så avslappnat.
Det blev kanske inte så mycket vila på denna lilla semester, men jag hann uppleva mycket och kan konstatera att alla djurbönder borde uppleva royal welsh någon gång i livet.
Tack och godnatt!