Igår när jag satt och skrev dagbok så stängde helt plötsligt datorn ner sig. Tänk att man aldrig ska kunna lita på teknken! Därför så har det varit en halv dagbok sedan igår men nu ska jag göra en liten fortsättning.
Idag har vi flyttat hem unghingstarna från betet så att de ska få lite mer skydd att gömma sig i när det nu blir sämre väder. De blir ofta lite förvildade efter en hel sommar i frihet men i år så var det inga problem att få tag på dem. Det kan iochförsig bero på att jag bara har två unghingstar eftersom jag har haft tur nog att nästan bara få ston de senaste åren. Som uppfödare så är det ju enklare med ston eftersom de inte behöver kastreras och kan gå i hagen lite hur som helst. Unghingstar får man hela tiden ha koll på så att de inte blir hingstiga och tappar vikt eller så att de inte mobbar någon för hårt. Det kan gå väldigt fort för en åring att tappa både vikt och gnista om de blir utstötta eller inte hinner äta tillräckligt mycket. Det bästa är om man kan ha åldersintegrerade flockar med unghingstar och valacker så att de håller sig på mattan så länge som möjligt, en äldre valack kan ha en mycket lugnande inverkan. Ungstona har inte alls de problemen då de ägnar all energi åt att äta och samla på sig fett inför vintern. De skapar också band som ska hålla resten av livet eftersom i det vilda så är stona de som håller ihop och hingstarna är utbytbara. De håller inte heller på som hingstarna och brottas för att etablera dominans utan stona "ärver" ofta sin position av sin moder, ett dominant sto lär sitt föl dominans och ett svagt sto lär dem att vika sig. Det här är ganska intressant om man funderar på vad som är arv och vad som är miljö. Jag tror att det spelar stor roll hur modern beter sig och antagligen kan detta avspegla sig i hästens ridbarhet. Det är mycket lättare att träna och hantera en lugn och självsäker häst än en nervös och osäker häst. Det gäller att känna sina ston och unghästar, det underlättar väldigt mycket när man ska börja träna dem.
Jag har upptäckt att, lustigt nog, så har jag lyckats få fram hästar som är mörkbruna med bläs. De är inte ens nära släkt, men ser nästan likadana ut så det är bara att gissa hästen när man sorterar bilder. Det är Rune, Canja, Ulla eller Mambo...
Att Rune och Mambo är så lika varandra är ju inte så konstigt, de har ju samma fader, men Canja och Ulla är ju inte släkt med dem eller varandra, iallafall inte på nära håll. Jag tycker ju bäst om svarta hästar men man kan ju inte alltid få det man vill ha. Förutom de bruna hästarna med bläs så har jag helsyskonen Metallica och Nirvana som är små kopior av varandra...
Om jag hade hållit på med körning skulle jag definitivt göra ett par av dem, de skulle verkligen göra sig bra framför en vagn tillsammans.
Tack för idag!