Idag får vi hurra lite extra för min fina Astrid som fyller sex år. Hon har hunnit med mycket i sitt liv, tre egna kullar och en skock med barnbarn har det blivit:)Förutom att vara världens bästa mamma så är hon min bästa vän och vapendragare, alltid redo att försvara gården. Utan Astrid skulle alla mina mopsar vara feta små soffliggare och deras valpar skulle vara otvättade och ouppfostrade små huliganer. Jag vet inte hur mycket tid Astrid lagt på att tvätta och fostra små moppeloppor, men det är iallafall betydligt mycket mer tid än vad de något oömma mödrarna gjort. Hon är något av en paradox, stor och skräckinjagande för dem som inte har något på gården att göra, mjuk som gele när det gäller dem hon älskar.
Liten Hedvig och stor Astrid...
Det sägs ju att en boxer har en ängels själ i en gangsters kropp och detta stämmer alldeles utmärkt på Astrid. Hon är ju en dam nuförtiden men det hindrar henne inte från att ibland glömma bort sig och råka ha sönder sopsäcken lite då och då. Som liten åt hon upp halva mitt hem, idag nöjer hon sig med att dra sönder alla påsar hon hittar för att kolla om det finns något gott i dem. Varje gång jag kommer hem och det har hänt en olycka med soppåsen försvinner hon som en avlöning, oftast drar hon hela vägen till Märta och sitter på hennes trapp och skäms, varför hon gör så vet jag inte då hon får ännu mer skäll eftersom hon olovandes sprungit på vägen. Att stänga in henne är totalt meningslöst, hon begriper inte det konceptet. Grindar och staket studsar hon över, dörrar misshandlas tills hon är ute. Det har blivit många hyss genom åren men också mycket kärlek och en massa skratt. Hon har iallafall haft en bra sexårsdag, hovslagarbesök och grillfest blev det:)
Har ingen aning om vad som hänt med trappen...
Det har varit sex händelserika år med min lilla knasboll och jag hoppas på sex till:)
Hon är ingen badkruka...
Dragkamp med liten Kajsa...
Vi gratulerar naturligtvis även Astrids bröder Alfred och Arnold och hoppas att de också haft en bra dag:)