Nu verkar min dator ha kommit igång igen. Den får lite spel ibland, men jag tror att det är masten som krånglar och då funkar inte uppkopplingen som den ska.
Jag börjar iaf känna mig lite piggare igen efter två dagars ordentlig förkylning. Igår var jag ordentligt sänkt och försökte faktiskt vara lite sängliggande. Det är dock inte så lätt när man har djur, de vill ju ha mat och så alla dagar i veckan. Ett annat problem med sängliggandet är att när matten ligger där tillräckligt länge så är det fler som vill vara med...
Var är då matten i denna röra? Jo under täcket under två katter och två hundar ligger jag fastlåst och inte alltför bekvämt. Som tur är så tröttnar katterna på att sova efter en timme eller två så då blir det bara hundarna kvar. Den som är mest uthållig när det gäller att sova i sängen är Bina som gärna snarkar sig genom en hel dag. Ida tar små turer och suckar lite menande då och då men är ändå fast besluten att övervaka det hela. Hon vägrar, precis som förra hösten när jag var sängliggande, att gå ner så länge jag ligger kvar. Detta stör mest mormor som bekymrar sig över att hon matvägrar eftersom hon inte vill gå ner ens för att äta. Alla har sina egna favoritplatser och positioner i sängen och de verkar inte bekymra sig särkilt mycket om att det är ganska fullt. Så länge det finns hjärterum så finns det stjärterum...
Nu ikväll så känner jag mig nästan helt normal, så imorgon blir det full fart igen. Nu är det iofs så att även när jag går på lägsta möjliga fart så blir det ett par timmars arbete ute i lera och slask, men när det är normalfart så hinner jag med ridning och lite mer omvårdnad än bara matning. Med lite tur så fryser det på nu i veckan så att jag kan flytta ut unghingstarna till sin lösdrift igen och då blir det ännu lite mer tid över till de så viktiga inridningsfärdiga hästarna.
Tack och godnatt!