Igår var det min födelsedag och jag fick en massa glada födelsedagshälsningar som naturligtvis är uppskattade. Dagen blev dock som vanligt ungefär, eller kanske egentligen lika ovanlig som vanligt om man ska vara nogrann.
Klockan tre på morgonen gick larmet, Astrid och Diddi satte igång alla sirener de har och krävde omedelbar utsläppning för kontroll av suspekt närvaro. Den suspekta närvaron bestod av ett stycke räv som fastnat i elnätet som jag tänkt skulle hålla fårskallarna på plats men som sagda fårskallar ansåg ha för lite el. Enligt rävstackarn var elen dock tillräckligt stark för att rendera en massa pip och skrik och inte blev det bättre av att två rasande amasoner dök upp med sina avgrundsvrål, visserligen instängda av ett trädgårdsstaket, men på tre meters håll måste tankar på en snar död uppenbarat sig i rävens hjärna. Nu slutade det hela lyckligt för just denna räv som lyckades ta sig loss ur nätet och fly innan boxermonstren lyckades ta sig fram och slita av hens strupe.
Inne i hönshuset rådde fullständig panik då räven redan har gjort ett besök där för en tid sedan och massakrerat alla höns utom några mammor som satt i separat utrymme med sina barn samt en tupp som hade flugit ut och min nästan blinda höna som spelade död i ett dygn och på det viset undkom. I förvirringen hade de ihjäl en av sina kycklingar och pickade en annan i huvudet så att den nu riskerar att bli av med ett öga eller kanske tom behöver avlivas om inte såret blir bra. Hönsen var iofs ordentligt instängda så räven inte skulle kunna komma åt dem igen, men de fattar de ju inte själva. Nåja, efter att ha sprungit runt och kontrollerat höns, får och den högdräktiga Canja kunde boxerdamerna och jag få gå in och krypa till kojs igen. För att göra detta äventyr lite roligare så öste regnet ner så vi var dyblöta och kalla när vi kom in.
Några timmar senare, när jag precis lagom torkat och tinat upp var det dags för uppstigning och vanligt jobb, hästar ut och in, kultivering av ett stycke vinterhage, städning efter boxerkompaniets framfart bland soffkuddarna osv. På eftermiddagen var det inplanerat att nästan hela stallgänget skulle iväg på terrängträning i Norrköping och det lastades in sex ponnyer och en himla massa barn och så drog vi iväg. Det blev en lyckad träning för barnen men något kall för publiken då det öste ner regn igen. Vid elva på kvällen landade vi i stallet igen och vid halv tolv på natten fick jag återigen krypa till kojs, fortfarande blöt och kall.
På det hela taget så var det alltså en vanlig dag på Åkerby, kanske något längre och blötare än normalt, men vad som är normalt går ju att diskutera då ingen dag är den andra lik:)
Idag har det däremot inte hänt någonting spännande, eller inte enligt mig iallafall, för en ovan åkerbybesökare skulle kanske dagens aktiviteter bjudit på lite spänning, men allt beror ju på hur härdad man är:)
Tack och godnatt!