Jag tror att jag snart får skaffa en liten båt för att kunna ta mig runt på min översvämmade gård. Ikväll när hästarna skulle in hade regnet öst ner i ett par timmar och det var ca en decimeter vatten på flera ställen som jag var tvungen att vada genom. Hästarna var iallafall tacksamma över att få komma in och slippa ösregnet. Till och med Ida tycker nu att det är för blött ute och går faktiskt in i förväg ibland. Bina sticker knappt ut nosen så länge det regnar.
Gino verkar nu bli piggare för varje dag och vi hoppas att den positiva trenden fortsätter. Hans aptit har kommit tillbaka och blicken är nästan lika vaken som vanligt. Nu ska nya prover tas för att se om monocyterna har gått ner och om levervärdena blir bättre. Vi får hålla tummarna ett par dagar till och hoppas på positiva svar.
De dräktiga stona börjar nu komma in den perioden när det börjar synas lite att de är dräktiga. Sunny och Titti är fortfarande ganska slanka och fina i kroppen men börjar få en liten kula medans Nelly rullar omkring som en elefant. Nelly blev lite fet i somras på betet men det blev inte riktigt illa förrän hon kom in och började få höbal hela dagen. Hon är nu sjukligt överviktig och har fått byta hage för att gå på lite bantning, till hennes stora förtret. Av någon anledning så har hon en förmåga att svälla som en ballong vid blotta åsynen av mat, till skillnad från de andra som är riktigt fina på samma diet. Man vill ju inte banta ett dräktigt sto för mycket men det finns inte så många alternativ när hästen har fettvalkar ovanpå sina fettvalkar.
Nelly får nu gå med Unita och Maja som kommer in lite tidigare än mina hästar så att foderstaten blir väldigt kontrollerad. Unita och Maja hade dock lite åsikter om sin nya hagkompis och fick fullständigt spel när de upptäckte henne. De gjorde sitt bästa för att skena runt och skrämma upp Nelly, men tji fick de. De betedde sig precis så korkat som bara halvblodsston gör när de inte vet hur de ska förhålla sig till en förändring. I full karriär försökte de skrämma Nelly genom att springa riktigt nära och sprätta med benen och vifta med sina långa öron. Nelly är dock en härdad individ och hon flyttade sig bara precis så mycket att de missade henne med en halvmeter vid varje attack. Eftersom halvblodsston är som hangarskepp när de springer så var de tvugna att springa ett helt varv runt hagen för att hinna stanna och vända och inleda en ny attack. Efter en halvtimmes kamp så gav de till slut upp tanken på att skrämma bort ponnyn ur hagen och underkastade sig ödet att få en till hagkompis. Nu har Nelly inlett en långsam mer ponnytypisk plan att överta herraväldet i hagen genom att tjata ihjäl motståndet. Hon har dessutom hittat en bergknalle som bara hon kan ta sig upp på så när hon blir trött på halvbloden klättrar hon upp där och blir då en halvmeter högre än dem och så står hon där och ser sur ut. Heja ponnyn säger jag bara!
Tack och godnatt!