Igår så tog jag årets premiärtur med hästtransporten, det har ju varit en ovanligt seg vinter och jag har inte haft någon lust att åka någonstans överhuvudtaget. Vi var på ponnymätning med Lydia och Pärlan och nu är de slutmätta och helt klara för årets tävlingssäsong. Lydia mätte hela 139 cm och Pärlan 122 cm så de var helt klart inom sina gränser. Det är nu himla bökigt att åka och mäta ponnyer, det tar en halv dag och kostar desutom ca 1000 kronor per ponny, allt bara för att få ett litet papper med ett mått på. Det är väl ingen större fara om man nu bara har en tävlingsponny men för mig som har massor av ungponnyer blir det ett hopplöst projekt att mäta allihopa. Jag borde i år hasa iväg med inte mindre än tio ponnyer, inte särskilt kul varken för plånbok eller tidsplan. Förr fick man mäta hemma på gården och jag måste säga att det var mycket effektivare att flytta ett par mätmän än vad det är att flytta tio ponnyer. Att man inte får mäta hemma längre beror på att vissa ponnyer visade sig vara större än vad de skulle när man kontrollmätte på tävling och nu bestraffas alla stackars uppfödare för att några få mätmän inte kunde hålla sig till sina egna regelverk. Om jag nu låter lite extra sur över det hela så kan det bero på att förutom att det är besvärligt att åka iväg så lyckades jag igår äta en dålig korv på en skum bensinmack i Västerhaninge och har därför tillbringat natten i en liten hög på toaletten. Det är inte första gången som nödmat har den effekten på mig, när man kuskar runt i landet på olika hästevenemang blir det ganska ofta nödmat på mindre orter. Jag har faktiskt provat alla hak längs väg 57 mellan Järna och Vingåker så om någon behöver veta var man ska äta eller inte äta längs med denna väg så har jag facit:)(Nu vet jag också att man inte ska äta på en viss mack i Väterhaninge)
Efter att ha vaknat till liv vid tolvtiden idag så åkte jag för att hämta två små welshar på salsta som ska tränas inför treårstest. Säsongen drar igång snart och det kommer att bli aktiviteter nästan hela våren och sommaren. det blir utställningar för både häst och hund och så hoppas jag att det blir lite ponnytävlingar för några av ponnyerna också. Min storhästkarriär får nog stå tillbaka ett år till, men det gör inte så mycket då min fina Ulla bara är fem år i år så vi har gott om tid på oss att ta oss upp i klasserna.
Dagens valpbild blir på lilla Dolly som nu har kommit på att hon kan klättra över den lilla inspärrningen och ta sig ut i hallen. Väl där traskar hon runt och undersöker saker och när hon tröttnat så klättrar hon bara tillbaks. Idag så hittade jag henne sovandes på min jacka som hon dragit ned på golvet, vem kan motsstå denna gulliga lilla jycke...
Hon är en äkta liten Astridkopia, hon tar sig ut och in som hon vill och går sina egna vägar. Helst av allt så vill hon vara med matten och den lilla svansen är alltid lika glad när man pratar med henne. Hon var den första av valparna som lärde sig att sitta och ta ögonkontakt för att få den eftertraktade köttbullen och hon utnyttjar detta fullt ut för att få matten att ta med henne på små äventyr runt om i huset. Vi får väl se om hon tänker gå helt i sin moders fotspår och bli en notorisk tjuv med enorm äventyrslusta men med ett hjärta av guld och en vänlig själ som älskar allt och alla.
Tack och godnatt!