Idag har det verkligen känts som vår ute, solen har strålat hela dagen och när jag gick in i kväll så var det fortfarande plusgrader.
Mitt projekt med att vänja in Pandora i stoflocken har nu gått bra. Det började ju inte så bra med Titti som bara fick spel så fort något av de andra stona kom i närheten. Det hela slutade med att Titti sprang genom tråden mitt i natten så att jag fick gå ut och leta efter flocken som sprang runt på gården. Som tur var så kom det en kvinna och knackade på och sa att det var lösa hästar på vägen så att jag slapp komma ut morgonen efter och inse att hästarna var borta. Nu är mina ungston lärda att komma när jag ropar och om man bär på en hink så följer de efter i en liten rad med Nelly i täten så det var ganska så lätt att få tag på dem. De blev inlåsta i ridhuset eftersom det inte går att laga trådar nattetid. På morgonen så stod Titti och Pandora och tryckte i ena hörnet av ridhuset och alla andra traskade omkring och rev hinder och gjorde andra onödiga saker. Maja hade gjort som de alltid lyckas göra och hade ett kavalettiblock fast runt bakfoten. Dessa block verkar verkligen vara oemotståndliga för små ponnyhovar. Som tur var så var det betydligt mycket lättare att få av det när det satt på en bakhov än vad det är när de sitter på en framhov, det var bara att dra av det.
Efter att ha konstaterat att Titti aldrig kommer att acceptera de andra så tänkte jag att det var lika bra att bara ta ut henne därifrån och lämna Pandora själv med den stora flocken. Pandora blev till en början lite förvirrad men insåg snart att de andra inte brydde sig om henne och eftersom hon är en connemara så slog överlevnadsinstinkten in. Det är typiskt för ponnyerna att de vid sådana här situationer helt enkelt bara går in för att överleva. Hon följde snällt efter flocken när vi tog ut dem igen och ställde sig med dem i höbalen och åt. Efter ungefär en dag så hade hon bestämt att Emma var hennes nya mamma (den enda skillnaden mellean Emma och Titti är storleken annars ser de likadana ut). Emma som ju har kvar sitt föl hos sig såg bara lite lätt förvirrad ut över att det plötsligt var två föl som traskade efter henne men accepterade det hela utan några större protester. Det har nu gått så långt att båda fölen ibland tar sig en liten slurk med mjölk och Emma gör ingen större skillnad på sitt eget föl och Pandora. Hon är en riktig supermamma vilket verkar vara något som går i arv i släkten. Antagligen är det ett socialt arv, de lär sig av sina mammor hur de själva ska bete sig. Amorina gjorde precis likadant med fölen, om man vande av ett föl genom att flytta bort deras mamma ur flocken så lät hon dem komma och dia på henne istället. Längst av alla gick lilla Fighter som under sin uppväxt inte var riktigt nöjd med sin egen mor utan hellre gick med Amorina och Emma som då var föl. Han brukade passa på och dia samtidigt som Emma eftersom Amorina då stod still. Emma skulle egentligen funka väldigt bra som surrogatmamma då det antagligen bara skulle ta ett par dagar för henne att vänja sig vid tanken på ett nytt föl. Pandora verkar iallafall trivas bra nu i den stora flocken och det är väldigt nyttigt för henne att lära sig de sociala koderna så att hon kan bli en trygg och välanpassad individ. Joop och Titti var upprörda i ungefär en dag över att deras barn var borta men de har nu glömt bort hennes existens och ägnar sin energi åt de vanliga aktiviteterna, mat och vila.
Tack och godnatt!