Imorgon smäller det! då är det dags för de årliga Åkerbymästerskapen. Alla barnen har legat i hårdträning och ser fram mot en spännande byteshoppning och de har dessutom drillat in både en kadrilj och en liten teater med hästar. Föräldrarna har haft sin årliga hoppträning och vi ser fram emot en spännande föräldrahoppning. Jag har också legat i och bakat de obligatoriska sju sorternas kakor som det ska bjudas på om det ska vara ett riktigt mästerskap. Förr om åren har jag fuskat och haft hjälp från morfar men i år så blev jag ju tvungen att baka alla småkakor själv. Mest nöjd blev jag faktiskt med drömmarna som blev riktigt bra om jag får säga det själv. Det är ju lite så med bakningen att det kan gå lite hur som helst, eller iallafall när jag bakar. Jag tror att det mest beror på att jag ibland blir lite odisciplinerad och går utanför recepten och då blir det antingen mycket bättre än originalet eller så blir det bara gegga. För det mesta har jag koll på grunderna som mest handlar om kemi, om man blandar vissa saker så borde resultatet bli på vissa sätt, men ibland blir reaktionen inte som förväntat. De som är fikasugna får dyka upp här imorgon vid ett då börjar uppvisningar och fika:)

Åkerbymästerskapen har nu hållit på i snart tio år och är en riktigt rolig tradition. Den har ju fått förändras från år till år då det alltid hänger på vad för ryttare som finns i stallet, men ett stående inslag är just byteshoppningen. Bytshoppningens grundidé är att man har sin egen häst med sig och sedan lottas hästarna ut på plats så att man får rida en annan häst. Den går på tid och det är alltid roligt att se hur vissa ryttare vågar satsa oavsett häst medans andra blir lite försiktigare. En klar trend när det gäller denna tävlingsform är att vissa hästar alltid går bättre än andra, de första åren så vann Gina tävlingen oavsett ryttare. Gina var ju en sådan ponny som gick fort oavsett om man ville det eller ej så det var egentligen bara att luta sig inåt och hålla i sig så sprang och svängde hon hur fort som helst. Lite mer förvånande kan det då vara att den andra som har vunnit flera gånger är Baresco, han varken springer fort eller svänger om inte någon säger att han ska göra det. Om man vill så kan han uppenbarligen men när man ser honom hasa runt lite oengagerat till vardags så är det svårt att förställa sig att han kan skutta och svänga snabbare än b-ponnyerna. I år är dock ingen av dessa med och jag kan såhär i förhand bara tipsa om att en möjlig vinnare skulle kunna vara Arianna, hon är lite som en blandning av Baresco och Gina, kan springa väldigt fort men kan också se ut som om livet är dötrist. Vi får väl se om mitt stalltips stämmer eller inte. En utförlig rapport kommer när tävlingarna är avklarade:)

Gina när hon var ung och svängde som bäst...

Tack och godnatt!