Jag fick ju en liten fråga för några dagar sedan om vad jag tycker om natural horsemanship och jag har nu funderat ett par dagar på det. Det är egentligen inte en särskilt lätt fråga att svara på då man måste skilja på NH som metod och som rörelse. Det finns ju en ganska så utbredd rörelse där man utbildar folk i NH-metoder och i den rörelsen finns det väldigt mycket som inte är bra. Det som inte är bra i rörelsen är att man har en nästan religiös övertygelse om att man kan allt om hur hästar ska hanteras och att alla andra metoder är helt förkastliga. Vad man gärna glömmer inom den rörelsen är att man inte på något sätt har patent på rätt hantering av häst. Det har under väldigt många år funnits duktiga människor som har kunnat hantera hästar utan att kalla det NH. Problemet man har inom rörelsen är att bara för att man har en metod så betyder det inte att man blir skicklig på att läsa och hantera hästar. Det är lika svårt att bli en bra ledare och duktig på att använda sitt kroppspråk som det är att bli en riktigt bra ryttare. Jag menar bara att om man läser en bok om hur man rent tekniskt rider ett grand-prix program så betyder det inte att man kan sitta upp på sin häst och genomföra detta utan problem, men när det gäller NH så verkar det ofta på de människor som har gått en kurs i detta som om de nu skulle ha en helt färdig nyckel till att hantera sin häst perfekt. Det finns en hel del duktiga människor som håller på med NH men dessa skulle antagligen varit bra på att hantera hästar oavsett om det kallas för NH eller något annat.
Som metod är NH helt okej, det är bra att man lär folk att hästar reagerar på tryck och att man ska vara deras ledare. Det finns så väldigt många människor som skaffar häst idag som inte har någon djurbakgrund och som därför behöver hjälp att förstå hur djur fungerar. För dem är det bra att gå kurs och lära sig att bli lite mer medvetna om att deras kroppspråk spelar stor roll. I mina ögon blir det dock ibland lite mycket negativt tryck då det hela bygger på att få hästen att flytta sig och underkasta sig och belöningen är att man tar bort trycket. Nu är det iofs så att nästan all hästhantering handlar om att få hästen att flytta sig för tryck i olika former så detta är inget unikt för just NH, men jag försöker själv jobba med även positiv förstärkning i form av belöning vid rätt beteende istället för bestraffning vid fel beteende. När man tränar andra djur så använder man sig ofta övervägande av positiv förstärkning och detta är något som hästvärlden kan försöka titta på och ta efter. När man har forskat kring det här så har det visat sig att det är otroligt mycket mer effektivt med positiv förstärkning vid all inlärning oavsett art.
Jag kan alltså inte påstå att jag överhuvudtaget tänker på att använda några NH-metoder vid min unghästhantering utan jag vill snarare säga att jag använder mig av min egen metod där jag försöker i största möjliga mån läsa av hästen och hantera den säkert och lugnt. När man jobbar så mycket med olika unghästar som jag gör så måste man som person vara så säker i sitt ledarskap att man inte behöver tänka på hur man ska göra saker och ting, det ska helt enkelt falla sig helt naturligt.
Det har ju under senare år kommit lite olika nya metoder och alternativ till den vanliga skolridningen. Alla dessa har oftast en vettig grundtanke men de som utövar dem i detta landet varierar mycket i kunskap och utförandet kan ibland te sig något komiskt. I mitt ridhus har olika kurser och dylikt hållits genom åren och jag har ibland med stor förundran tittat på när olika tränare har undervisat sina elever. De har alla varit övertygade om sin metods förträfflighet och om att alla hästar bör tränas precis som de säger. En tränare höll på med centrerad ridning och de hade kurs en gång i månaden under ca ett års tid. Det första halvåret fick eleverna bara stå still och försöka hitta rätt balans i sadeln, men sedan fick de faktiskt börja skritta. Varje lektion varade i nästan en och en halv timme och jag är mycket imponerad över hur tålmodiga både elever och hästar var på dessa lektioner. Jag har på senare år stött på folk som håller på med centrerad ridning och har nu förstått att de flesta faktiskt rider i alla gångarter och att just denna tränare var ett undantag. Detta är ett bra exempel på hur fel det kan bli om man får bli tränare inom vilken hästmetod du än vill ansluta dig till utan att ha tillräckligt med grundkunskap. Just denna tränare hade gått en grundkurs över en helg och höll på med en fortbildning som bestod av ett par dagars kurs då och då.
Det är inte bara tränare inom nya metoder som har förvånat mig med sin okunskap utan det har även tagits hit vanliga hopp och dressyrtränare som har gjort underliga saker. Vid ett tillfälle så var det tex en dressyrtränare som tog tag i innertygeln på en av ponnyerna hon undervisade och piskade på ponnyn på rumpan samtidigt som hon höll i den för att den skulle minsann lära sig att ta ryttarens skänkel och gå fram. Det enda resultat som blev av den behandlingen var att ponnyn studsade runt henne med huvudet i vädret och inte gick det minsta bättre efter detta. Jag fick efteråt trösta en mycket ledsen ryttare och behöver väl inte säga att jag efter denna händelse inte ville hyra ut någon ridbana till träningar för just den tränaren något mer. Jag har alltid låtit mina inackorderingar ta hit egna tränare och för det mesta har de varit ok men som sagt var så har de ibland varit mindre imponerande men det är ju faktiskt upp till var och en hur man vill träna sin häst.
Tack och godnatt!