Idag åkte Fia och Agape ner till falsterbo så nu får jag klara mig själv ett litet tag. Imorgon åker också morföräldrarna bort på en liten minisemester så för en gångs skull blir jag helt ensam på gården. Det blir bara jag, hundarna, hästarna, katterna, råttorna,igelkotten och ett par spöken kvar hemma. När man har den verksamhet som jag har blir man liksom aldrig ensam eftersom det är folk på gården hela dagen, och så har man ju alltid djuren.
Jag har nu också börjat ta tag i unghästarnas fortsatta utbildning. Kurt har jag suttit på två gånger och han har väldigt lätt för sig, idag kunde han trava ett helt varv och då var det bara andra gången han travade med ryttare på ryggen. Fia har gjort grunden och suttit in honom så det är bara att få honom att förstå att han ska röra sig mer framåt. Fia (hästen) har kommit lite längre och kunde trava litegrann när jag började med henne och har efter två turer börjat hitta lite mer balans och bjudning. Hon är mjuk och smidig i kroppen och kommer att bli väldigt behaglig att rida när hon är klar. Det skadar inte heller att hon är fruktansvärt söt och charmig...
Nu är det bara att försöka lösa problemet med Kalinka som har varit lite motsträvig när det gäller det här med att bära ryttare på ryggen. Fia är ganska glad över att jag tar över det problemet då hon fick lite för många flygturer pga Kalinkas ideer. Rune har fått gå lite på bete för att få tänka över sina synder och ska få sig en liten duvning from imorgon.
På eftermiddagen tog vi en liten tur med Jack till sadelutprovaren, men oturligt nog fanns det inte någon passande sadel hemma så de skulle beställa en. När vi kom tillbaks hem så fick Jacks köpare Ulla och Rebecka uppleva lite av den spänning vi utsätts för dagligen här på gården då två föl var på rymmen. Eftersom det var något fel på elen i deras hage så tänkte jag att det var bäst att flytta dem och deras mammor innan alla hästarna var på rymmen. Som alltid när man delar på flocken så blev det en upprorisk stämning och de som var kvar protesterade unisont mot det faktum att rymmarna hade fått flytta över vägen till en mycket intressantare hage. Det blev snabba ryck och vi fick skynda oss upp med ett ledd över vägen för att kunna valla över hela flocken. Innan vi hann få upp trådarna så var Mambo ute och började yra runt och trots att jag öppnade grinden så lyckades hon riva trådarna i den och så blev det upprörd galopp i hagen. Precis när vi äntligen hade ordning på leddet och jag började ropa på flocken som var kvar kom det en bil i full fart på vägen så att vi var tvugna att sänka leddet för att sedan rycka upp det igen eftersom hästarna kom farande. Under av alla under så lyckades vi perfekt och hästarna travade fint över vägen på ett snyggt led och rakt ut i den nya hagen. Man slutar aldrig att förvånas över hur de ibland är små änglar men lika ofta leker huliganer, det är ett riktigt lotteri.
Tack och godnatt!