Fortfarande inget föl...
Det börjar märkas att sommaren är på väg, folk börjar ringa mer och mer och fråga efter hästar till salu. Det är alltid större drag på hästmarknaden under de varma månaderna då det är mysigt att rida och hålla på i stallet. När hösten kommer blir det mycket svårare så det gäller att försöka ha hästarna i ordning när våren kommer.
Hingstarna börjar också känna av vårkänslorna och de flesta väntar på sina första ston. Det är bara Splendid som har betäckt ännu, men Joop fick hem ett sto igår så vi får väl se när hon kommer i brunst. Nu när det är så många hingstar på gården så kan man bara konstatera att testosteronet sprutar överallt. Det är bara Joop som inte bryr sig om konkurrensen, han är helt lugn och nöjd så länge han vet var hans Titti är någonstans. De andra hingstarna spänner upp sig extra mycket mest hela tiden och även om de är väluppfostrade så kan man bli tokig på deras ljudvolym. Så fort det kommer in ett sto i deras stall så vrålar de i hopp om att hon ska välja att titta på just dem.
Kalle har dessutom utvecklat en negativ inställning till små vita hingstar eftersom han tycker att de är alldeles för många och för kaxiga för sin storlek. Han har ju stått i sin egen lilla värld hela vintern med bara ston i stallet och så helt plötsligt så har alla stona flyttat ut och in kommer det en hel drös med små hingstar. Han kan dock trösta sig med att snart så blir det några hingstar färre och så ska hans nya fru, Cornelia, snart få flytta ihop med honom. Kalle har ju fått vara utan fru i vintras och jag tror att han verkligen kommer att bli glad när hon får flytta in, han gillar inte alls att gå själv. Han är i själva verket en lite mesig häst och vill helst ha ett sto som bestämmer vad han ska göra på dagarna. Sådana svåra beslut som när det ska ätas, drickas eller sovas är väldigt jobbiga att ta på egen hand.
Faktum är att i de större flockarna så är det i princip en häst som tar alla sådana beslut och det behöver inte alltid vara den dominanta som gör det utan det är oftast den mest erfarna hästen som gör det. Hingstarna har en helt annan roll att spela och är de som tar kommandot vid extrem fara osv. I vår värld så finns det inte så mycket för dem att göra så de skapar gärna egna uppgifter. Fågeljakt och bussjakt är sådana sakert som de ägnar sig åt för att kompensera bristen på riktig fara. Joop har ju alltid gått ensam innan han kom hit och man kan tydligt se att han under det år han har gått med Titti har utvecklat dessa beteenden. Förut så stod han mest still i hagen och gjorde ingenting men nu är det full kontroll som gäller eftersom han har fått en livsuppgift i att försvara sitt sto. Han måste hela tiden veta var hon är och dessutom se till att det inte kommer fåglar eller bussar i närheten av henne. Han är fortfarande en lugn individ men det känns som om han är lite nöjdare med sig själv när han kommer in på kvällen och får sova bredvid Titti väl medveten om att han även den dagen har lyckats hålla henne trygg och nöjd. När han var tävlingshäst så var det hans uppgift och nu har han helt enkelt bara bytt uppgift.
Jag tycker att det är lite synd om de hingstar som går i pension efter en tävlingskarriär och som inte får någon uppgift och går helt ensamma. Ännu tristare är det för hingstar som inte har varken tävlingskarriär eller fru, vad ska deras liv gå ut på? De flesta ponnyhingstar förr i tiden levde ett väldigt tråkigt och isolerat liv, ensamma och overksamma. De fick bara träffa ston vid betäckning och många reds inte alls. Som tur är så börjar även ponnyuppfödare inse värdet av att hingstarna är utbildade och visar egen prestation så de inlåsta overksamma hingstarna blir förhoppningsvis färre och färre.
Jag försöker iallafall skapa ett så trevligt liv som möjligt för hingstarna här på gården, Joop och Kalle är pensionerade från ridningen men har sina fruar att pyssla med och får mycket utevistelse. Magic tävlas och rids för fullt och har sin bäste vän Baresco att trakassera hela dagarna i hagen.
Tack och godnatt!