2013 blev ett bra år med mer framgång än motgång. Det är ju alltid en balansgång, ibland tippar vågen över åt ena och ibland åt andra hållet.
För mig blev 2013 det året då hunduppfödningen tog fart på allvar, jag fick kennelnamn och hela elva små trubbnosar föddes. Som namnet Pugbox antyder så är det små söta mopsar och stiliga boxrar som ska produceras här på Åkerby. Först ut i år var lilla Maj som med en imponerande fart klämde ut fem små svarta knyten (en dog ganska så direkt då den var för liten och klen). Aldrig kunde vi väl ana att hon skulle vara så fantastisk på att föda, jag missade nästan hela alltet då jag var i Skärholmen och handlade, på mindre än en timme hade hon klämt fram fyra stycken så den enda jag hann se var den sista som faktiskt inte var någon mindre än vår lilla älskade Curt-Åke.
Maj med små nyfödda telningar...
Tre veckor efter Maj var det Astrids tur att klämma ur sig en hel drös med små boxrar. Hon var nästan lika effektiv som Maj och födde förvånansvärt lätt fram åtta små gula trubbnosar ( även i hennes kull var det en liten klening som dog).
Astrids lilla hög med telningar...
Elva små valpar växte och frodades och blev ett helt litet gäng huliganer...
De fick alla bra hem hos mycket trevliga familjer, men två blev kvar här på gården, Curt-Åke och Diana-Ross, och de har nu praktiserat i boxerkompaniet under sitt första levnadsår för att kunna ingå i detta resten av sitt liv.
Curtan och Diddi BFF...
Första halvåret dominerades av alla dessa valpar, men lagom när våren kom så började det vanliga racet med utställningar och visningar av fantastiska små ponnyer. Först ut var treårstest för de små welsharna där Splendids avkommor fortsatte att visa vilken fantastisk avelshingst han är, Salstas Top Hat fick hopputmärkelse med fina 9-8-9 och Salstas Marigold fick dubbel utmärkelse med fantastiska 998888-99
Marigold...
Nästa stora framgång stod Splendid för själv då han lyckades vinna tre klasser på en dag med tre olika ryttare och sedan som grädde på moset blev Best in show på en utställning i Malmköping. Han är verkligen en exceptionell liten individ om inte bara är extremt ridbar, snäll och vacker utan som också producerar avkommor av yppersta kvalitet. Hans avkommor har levererat mängder av framgångar i år och jag får ju vara med på ett hörn och visa upp dem vilket är ett nöje.
Splendid, en äkta sagohäst...
Åkerbyponnyerna hade ett litet mellanår i år och den som haft mest framgångar är Idylle som fortsatt leverera stadiga resultat på toppnivå i hoppning med sin nya lilla ryttare. Även Desdemona fortsätter att gå de högsta klasserna med stora framgångar, men nu i Norge. Det är dock några som är på gång och nästa år ska det bli roligt att följa dem som nu är hemma och tränar inför kommande stordåd.
Alla mina unghästar har i år blivit inridna av duktiga Amanda och det finns en liten kader av begåvade ponnyer som nu bara väntar på att få komma ut och visa upp sig.
Quentin snygg och ridbar...
Lite sorgligt blev det i år också då vi fick ta bort Ginas första föl Arianna som helt plötsligt bara tacklade av i början av hösten. Det visade sig att hon fått cancer i äggstocken och dessutom en allvarlig hjärtmuskelinflammation så det fanns inget att göra. Även lilla Kalinka fick somna in då hon i somras råkade ut för en olycka där senan skars av. På det stora hela har dock alla hästarna hållt sig friska.
Arianna älskad gammal dam som fått trava över regnbågsbron...
Två små föl har också sett dagens ljus. Lille Tristan son till Joop och Titti, deras femte gemensamma avkomma...
Och lilla True Love dotter till Joop och Cornelia...
På höstkanten utökades hästantalet på gården lite oväntat med Delilah som köptes tillbaka för att jobba i min lilla ridverksamhet och superstora Olivia som damp ner som en extra överraskning. Olivia är faktiskt tänkt till mig själv som tävlingshäst, något jag saknat i några år. nu har jag alltså två superfina halvblod att ladda med inför nästa års tävlingssäsong då även Ulla har växt till sig och börjar bli startklar. de är faktiskt lite lika varandra, Ulla och Olivia, stora och bruna med bläs.
Ulla...
Olivia och Nelly...
Ridverksamheten har också blommat ut detta år, jag har ju alltid varit lite motsträvig vad gäller detta med att ha en massa elever, men nu har jag gett upp och då bara väller de in. Jag tycker verkligen att det är roligt att undervisa och gillar alla små barn som rider, men det tar enormt med energi och tid då man ju inte vill göra ett dåligt jobb. I min verksamhet ingår hela paketet, de får lära sig att sköta hela hästen och förhoppningsvis kan jag förmedla hur viktigt det är att sätta relationen med hästen först. Till min hjälp har jag de allra mest fantastiska små hästar man kan hitta och utan mina underbara ponnyer så skulle det inte funka alls. Nu är de så fantastiskt snälla att man kan sätta upp vilket litet barn som helst och om man bara sätter rätt häst i täten så travar de snällt varv efter varv medans barnen kan öva på sin sits och på att bara hitta en fin balans. Det är vid detta arbete som man verkligen kan se att gott avelsarbete lönar sig Salstaponnyerna med sin fina exteriör har en fantastisk balans och även mina gamla avelsston är otroligt välbalanserade så barnen behöver inte sparka eller slita och dra, ponnyerna sköter sig själva.
Under hösten blev det mycket hund igen då lilla Kajsa har åkt runt och visat upp sig. Hennes utställningsresultat har varit otroligt bra och hon älskar livet som utställningshund. Boxrarna har varierat resultatet lite men ett BIR och CACIB har Betty håvat in och lilla Diddi startade sin karriär med att bli BIS-valp i Södertälje och senare Excellent och placeringar i juniorklasser. Även lille Curtan har lyckats få några HP och BIR-valp. Stoltast är jag nog ändå över min knasiga Astrid som lyckades skrapa ihop den smått fantastiska poängen 536 på sitt mentaltest och som nu har den välförtjänta titeln Korad. Man kan säga mycket om alla tokigheter hon gjort genom livet, men stabil är hon så det räcker och blir över.
Kajsa i sitt esse med rosetter och allt...
Kanske ännu mer oväntat för vissa så utökades djurflocken även denna höst med sex små söta fårskallar. Jag har länge tänkt skaffa en liten fårflock för att slippa klippa så mycket gräsmattor och nu är jag alltså stolt ägare till sex renrasiga små helsingefår...
Året avslutades som vanligt med åkerbymästerskap och senare nyårshoppning där vi kunde konstatera att vi har det lika roligt som vanligt.
Nästa år hoppas jag blir lika bra som det som gått och jag ser fram emot att komma ut lite på tävlingsbanorna igen med storhästarna. Hundarna ska förhoppningvis också fortsätta vara friska och med lite tur kan vi öka på beståndet av trubbnosar här i världen:)
Gott nytt år!