Nu är det verkligen på tiden att jag tar itu med dagboksskrivandet igen! Efter två veckors OS-tittande var det dags att vakna till liv i förra veckan eftersom Fia åkta hem till Torsåker för att vara husvakt och få en välbehövlig paus från alla busiga unghästar. Alla i stallet har varit helt fantastiska och tagit på sig att hjälpa till för att få det att gå runt med skötseln av hästarna, så stort tack till alla er!
I lördags var det dags för riksutställning för rid-och sportponnyföreningen som ägde rum här på Åkerby. Det blev en intressant tillställning men lite rörig eftersom jag hade anmält lite för många egna ponnyer. Om jag hade varit frisk så hade ponnyerna hunnit träna mer och dessutom kanske varit lite bättre friserade. Nu fick de visas au natural med fria manar och nästan ledbara, inte optimalt alltså. Domarna Jerome och David var från england och var otroligt positiva och trevliga, visserligen fick inte alla mina ponnyer jättebra poäng men det var mycket intressant att få diskutera avel och dylikt med proffesionella människor. Det mest positiva var att Lydia fick fantastiska omdömmen och vann bästa senior. Hon gick i den ringen mot riktigt fina hästar och vann på sina fina gångarter och sin utstrålning. Hon och Gino är ett riktigt guldpar på fler sätt en ett! Förutom Lydia så fick även Nicke guld och Meshuggah blev reserv junior champion. Det var inte så många starter på utställningen men de som var här var av god kvalitet. Förra året dömdes riksutställningen av holländska domare och det roliga är att Lydia fick guld då också. Det är en ganska stor skillnad mellan de holländska ponnyerna och de brittiska ponnyerna, enligt domarna, och föreningen företräder båda så det blir engelsk domare varannan gång och holländsk varannan. Förra året var den vinnande ponnyn tydligt av holländsk typ och i år vann en väldigt fin ponny av engelsk typ. Det roliga är att Lydia har gått hem hos båda lägren, så hon är helt enkelt en fin ponny av mittemellantyp. Mitt mål är ju inte att hålla på med utställningsponnyer utan prestationsponnyer för tävlingsbanan. Det är dock viktigt att man ser till att ta fram korrekta ponnyer och utställning är ett sätt att få en bedömning av deras korrekthet och rörelser. Typ är dock en svår fråga eftersom det är en fråga om tycke och även om de inte får bra poäng på typen av vissa domare så kan de vara vackra hästar ändå. Det är bara att titta på Sunny som fick väldigt låg poäng på typen den gången hon ställdes ut och som är en av de vackraste ponnyer man kan hitta (titta på dressyrbilden ovanför).
På eftermiddagen hade vi ridklasser och det var mycket intressant att få vara med och se hur de engelska domarna bedömde ponnyerna. Jag har ju bara varit med på connemarariks och sett ridklasser förut och där har jag upplevt det som lite förvirrat, men nu fick jag vara sekreterare och lärde mig mycket om hur man genomför klassen på bästa sätt. Domarna blev mycket imponerade av lilla Magic och Olivia så de vann första ridklassen, i working hunter pony vann Gino och Emilia.
Efter utställningen bjöd vi på middag till domarna och det var väldigt trevligt att diskutera avel och jag fick mer kunskap om den brittiska ridponnyn och hur aveln ser ut i england. efter middagen gick vi ut och tittade på mina hingstar och de blev väldigt förtjusta både i Kalle och Joppe. Jerome är också domare för connemara och welsh och är den enda engelska domaren på fyrtio år som har fått äran att vara med och dömma på den irländska hingstmönstringen så hans omdömme om Joop uppskattar jag som mycket välvisande. Han berättade också att det är en mycket populär korsning med connemara och fullblod i england eftersom de blir bra tävlingsponnyer.
Igår var alla helt slutkörda så det blev en lugn dag.
Tack för idag!