Nu har det gått ganska lång tid sedan senaste inlägget, men jag tänkte att det var bäst att inte skriva något förrens jag hade något roligare att berätta om än min eländiga ohälsa. De senaste dagarna har jag mått riktigt bra och det har hänt massor av roliga saker.
I torsdags så hade vi mätdag för ponnyerna och till min stora glädje så blev alla inmätta till "rätt" storlek. Rune, som är lite stor när han spänner sig, blev 147,5 cm och Ida som fick lite bekymmer när hon skulle mätas i Södertälje (hon blev livrädd för mätstickan och försökte nästan fly och blev då lite stor) blev nu inmätt till 139,5 cm. Mina små fyraåringar skötte sig exemplariskt och mättes snabbt och enkelt. Till min stora förvåning så har Meshuggah börjat krympa sedan hon har börjat jobba och hon var nu 147,5 cm. Hon har hela tiden varit klart för stor och jag har alltid trott att hon skulle bli en liten stor häst. Nu har hon dock blivit mer avslappnad och hade inga problem med att bli ponny, vi lade bara på stickan och så var hon klart under ponnymåttet. Metallica blev 146,5 och My Girl blev 146 cm vilket är precis lagom stort.
I fredags blev det en riktig heldag med möte på förmiddagen och sedan så kom det långväga gäster från Skåne på kvällen. Med sig från Skåne hade familjen Sjöö Lambretta och Arianna. Lambretta ska nu stå här till försäljning så för alla som vill ha en riktigt fin superbegåvad hopponny så kan jag verkligen rekommendera att titta lite extra på henne. Hon har ju gått fanatstiskt bra på alla unghästtester och är väl inriden. Nu har hon haft en längre vintervila och ska sättas igång så att jag kan starta några ungponnyklasser och sedan är hon klar för att säljas. så här ser hon ut...
Arianna har kommit hem för att hon nu är urvuxen och ska få bli pensionär. Jag samlar ju på mina gamla ston så hon får väl gå in i min allmäna stoflock och få något föl och kanske ridas lite lätt av något litet barn. Hon verkar iallafall tycka att det var trevligt att komma hem igen och hon ser riktigt pigg och fräsch ut...
Det är ju lite så att även om de har haft långa tävlingskarriärer så lever connemarorna länge och de är dessutom både fertila och ridbara långt upp i åldrarna. Nu går det inte riktigt att sälja vissa av de här gamla stona då de har ådragit sig diverse skador som iofs inte verkar påverka dem nämvärt men som gör att man inte bör tävla dem längre. Det är då som jag får tillbaks dem eftersom det bästa man kan göra med dem är att ta ett par föl. Det som är bra för mig när jag får tillbaks dem är att jag ju redan har vuxna avkommor efter dem och kan då veta att de är bra avelsston. Arianna har tre avkommor och den första, Darwin, har ju startat LA hoppning och dessutom vunnit SM i fyrspann och deltagit i VM i fyrspann, så det är en riktig pretsationsponny. Nummer två i skaran, Eros, har startat LB hoppning och var en mycket trevlig ponny och nummer tre i skaran är Jack som startade LA som femåring med felfria rundor. Man kan alltså inte säga annat än att Arianna är ett fint avelssto som lämnat prestationsavkommor.
Jag har nu ett ganska angenämt problem eftersom jag har lite för många fina avelsston som jag måste fundera på hur jag ska avla med. Det är också trevligt att veta att våren och sommaren redan är fullbokad med jobb och aktiviteter. Många spännande saker kommer att hända framöver så det blir nog fler roliga saker att rapportera om...
Tack och godnatt!