Det var det här med det lugna livet på landet då igen...
Min dag började ungefär som vanligt, solen sken och jag mockade stall. Det var först när jag gick in för att ta lunchpaus som dagen började bli lite mer dramatisk. När jag tittade ut genom fönstret så såg jag plötsligt ett svart rökmoln som bolmade upp över stalltaket. Naturligtvis fick både hundarna och jag en himla fart ut genom dörren, min första tanke var ju att någon försökte sno traktorgrävaren, den bolmar ungefär så mycket när man startar den om man trycker för mycket på gasen. Nu var det inga traktorgrävartjuvar utan en röd liten bil som stod nere på min uppfart och som brann väldigt fint. På uppfarten stod en man och pratade i telefonen och eftersom man aldrig riktigt vet om det är en buse som satt eld på någon annans bil så lät jag hundarna skälla lite på honom medans jag gick fram. Nu var det bilens ägare som var rätt så uppskakad då bilen bara fattat eld helt plötsligt och han hade precis bara hunnit ta sig ut innan den var helt övertänd. Brandkåren var på väg och där stod vi och tittade på hur bilen brann som bara den. Brandkåren dök så måningom upp och släckte bilen men då hade den brunnit så pass mycket att däcken smält fast i asfalten och bilen var bara ett utbrunnet skal.
Liten bilbrand...
Den stackars bilägaren var rätt så upprörd över att bilen brann upp, men jag tyckte att han skulle vara glad att det gick så bra som det gick. Kanske är jag ovanligt positiv i mitt tänkande men nu var det ju tur att bilen började brinna just där det hände och inte mitt i samhället där den kunde satt eld på hus och annat. Han hade också tur som inte skadade sig. En bil är ju faktiskt bara en sak som går att ersätta, men det höll han inte riktigt med om, han hade ju lagt ner en massa tid på sin fina bil och det skulle han aldrig få tillbaka. Om man nu lägger tid på en hobby, vare sig det är en bil eller en häst, så kan man aldrig få tillbaka den tid man lagt ner, det är inte det man heller vill utan den tid man lägger är belöningen i sig. En hobby vore inte en hobby om man inte roade sig under den tid man utövade den.
Nu gick ju allt bra men ett litet efterspel har vi ändå. Där bilen brann ligger nu en liten hög med glas och andra oidentifierbara delar som de lämnat kvar efter bärgningen. Jag undrar vem det är som egentligen ska ta bort det då det ligger mitt på min uppfart. Det vore ju olyckligt om någon av mina kunder körde på högen och fick punktering. Jag har iallafall ställt en pall med varningstriangel och reflexväst på högen och hoppa att alla undviker den. Egentligen skulle väl bärgaren tagit hand om skräpet så jag får väl ringa polisen imorgon.
Brandmännen som kom tyckte att detta måste ju vara en ovanligt händelserik dag eftersom detr inte händer så mycket på landet, de skulle bara veta hur jag har det med alla intressanta händelser som sker här på det lugna landet. En liten bilbrand tillhör ju bara det allmänna kaoset som ofta kallas det lugna livet på landet...
Tack och godnatt!