Efter gårdagens installning var det idag dags för unghingstarna att få ny hage och ny chef. Nicke och Linus ska i vinter gå med Splendid hade jag tänkt och idag var första gången de släpptes ihop.
Det var faktiskt lite spännande att se om smågrabbarna skulle våga sätta sig upp mot Splendid eller om deras mesiga attityd till saker och ting skulle fortsätta. För att det skulle gå rätt till så släppte jag ut smågrabbarna först och sedan släppte jag in Splendid till dem. Splendid slängde en blick på grabbarna och sedan gjorde han en blixtattack. Jag hann se hur grabbarna ändrade utryck från nyfikenhet till förvåning till ren förskräckelse över den vita saken som kom farande. De gjorde sedan som de alltid gör och flydde med låg svansföring. Nöjd med resultatet dök Splendid ner i första höhögen och började äta. Han hade nu visat vem som bestämde och var därmed helt tillfreds. Smågrabbarna blev dock inte så förskräckligt rädda för efter en liten stund stod alla och åt i samma hög.
Det är lite lustigt att de tog det så lugnt för när jag senare släppte ut resten av hästarna så blev det ett himla liv. Ponnyerna var väl inte så upphetsade över att byta hage men halvblodstona fick total fnatt, de fattar ingenting om de inte står där de alltid stått. Alla har nämligen fått flytta ungefär ett hack för att göra plats åt hingstarna och det borde ju inte vara så fasligt upphetsande kan man tycka. Maja och Unita var dock helt förvirrade och skenade runt i ungefär en kvart. Deras skenande fick faktiskt igång nästan alla de andra hästarna, det var till slut bara Splendid och Gino som vägrade börja springa omkring. De hade varsin höhög och lyfte inte huvudet ur maten, är man världens hungrigaste ponny så är man och dessa två tävlar om just den titeln.
Efter den spännande morgonen så var det dags för en sådan där tråkig sak igen, en av inackorderingarna skulle avlivas. Åter igen var det en alldeles för ung individ och en sorglig historia. Nu får det faktiskt räcka med sådana historier för ett tag, det tar mer än vad man tror att behöva vara med och ta bort djur oavsett om det är egna eller andras.
När jag hade ätit lunch så var det än en gång dags för ett sådant där lite chockartat uppvaknande. Den här gången var det mormor som kom in och sa att hon hade sett en av hästarna hoppa över staketet. Hon tyckte att det var ett mycket elegant språng som en brun häst hade gjort för att en liten vit hade bitit honom i baken. AAAAAAH det var ju Linus som hade hoppat ut och gud vet vad för dumheter han skulle hinna med innan jag hann ut och få tag på honom. Unghingstar på rymmen är det värsta som finns då man aldrig vet vad de ska hitta på. Som tur är så gjorde Linus som han alltid gör, han traskade runt lite förvirrat utan att göra något väsen av sig. Han hade blivit rädd för Splendid och enda sättet att undvika fler bett var tydligen att skutta ut över tråden. Nu får vi se hur det går imorgon om Linus fortfarande är rädd för Splendid eller inte. Nicke och Splendid går iallafall bra ihop så i värsta fall får det bli bara de två i den hagen. Det är ofta mycket väsen för ingenting bland hingstarna och Linus måste ju tuffa till sig någon gång.
Tack och godnatt!