Idag skulle jag fortsätta med grävningen på fälttävlansbanan för att få lite ordning på vattenhindret. Tanken var att jag skulle flytta på jordhögarna med hjälp av tippvagnen och morfar skulle också hjäpa till med att köra. Vi lassade på första lasset och när jag skulle tömma det sa det bara knak och så började hela vagnen luta. Jaha då var den trasig och stod med ca ett halvt ton jord på, vad skulle vi göra nu? Morfar som alltid har egna lösningar på allt kom fram till att det bästa sättet att lösa det hela på var att ta grävmaskinen och ställa upp vagnen på högkant så att jorden gled av. Det är ibland ganska livsfarligt att jobba med morfar och stora maskiner då han är, som alla gamla bönder, lite oförsiktig. Det hela avlöpte dock väl och vagnen ska nu hem på lagning.
Igår när Fia skulle vattna så fick min lilla grålle motorstopp mitt på vägen. Jag satt vid ridbanna och såg på när en alltmer panikslagen Fia försökte starta traktorn till ingen nytta. Som tur är så kan man köra dessa små grållar på startmotorn iallafall en liten bit så jag fick gå ut och rulla av vägen med den. Sedan tog vi ut volvon och bogserade hela rasket in på gårdsplan. När vi rullade in där stod Alma och Albin där och frågade lite förvånat vad vi höll på med. De tyckte att hela iden med att köra vatten efter traktorn som drogs av bilen var väldigt knasig, efter lite förklaring klarnade det hela dock nästan.
Vår grävmaskin är en riktigt rolig leksak i jätteformat, så här ser Fia ut när vi hissar upp henne i skopan...
Grävmaskinen har många användningsområden,allt från stolpsättare till personalbestraffare...
Joppe lever livets glada dagar och har nu fått hem sto nummer tre för året. Han blir bättre och bättre på det här med att flirta med tjejerna och Caravelle ser ut att uppskatta vad det nu är han viskar i hennes öra...
Fortsättning på Joppes kärleksäventyr följer...
Tack och godnatt!