Ibland kan man misstänka att vissa individer här i världen är mer olycksdrabbade än andra. En liten olycksfågel är lilla Betty som idag lyckats bli huggormsbiten så illa att hon fick åka in på sjukhus. Hela ansiktet var svullet och ena bakbenet, antagligen har hon gått i närkamp med ormen i fråga, en liten egenhet som hon har ärvt av sin kära moder. Betty verkar ha träffat en ordentligt ilsken huggorm och då blir resultatet lite sådär. Vi håller nu tummarna för att hon ska vara piggare i morgon så att hon får komma hem igen. Att på nio månaders livstid lyckas med både benbrott och huggormsbett tycker jag kan klassificeras som väldigt olycksdrabbad. Mina andra boxrar har ju varit väldigt lyckosamma när det gäller att undvika allvarliga skador, inte ens ett fall från andra våningen lyckades ju skada Stålastrid. Ida har ju dödat och halvt konsumerat ett antal ormar, igelkottar och gnagare men än så länge har ingen varit giftig (det enda de orsakat är några otroligt illaluktande gasutsläpp natten efter konsumtion). Lilla mopsen Kajsa verkar ju också ha ett antal skyddsänglar, hon springer runt bland hästar, stora maskiner och stora hundar med ett dödsförakt som ibland gör matten mer än förskräckt. Trots detta så har hon nästan aldrig haft en skråma på sin runda lilla kropp.
Betty när hon ramlade ur lådan för första gången, först upp på syster Billie...
Sedan platt fall på halt golv...
En annan liten olycksfågel är en av mina små kattungar som verkar lyckas hamna fel lite hela tiden. I förrgår när jag kom in från stallet på kvällen så hörde jag att någon katt illvrålade sådär som bara en riktigt upprörd katt kan. Ljudet kom från toaletten och när jag väl kom fram till källan så var det en mycket upprörd liten kattunge som hade ramlat ner i toaletten och som inte kom upp. Hon hade satt ut alla fyra benen och hade precis näsan över kanten och hela rumpan i vattnet, som tur var så hade hon ramlat med rätt ända ner, huvudet var helt torrt och fint. Ögonen var stora som tefat och så skrek hon allt vad hon kunde. Det var bara att fiska upp ett stycke upprörd kattunge som var blöt, kall och hade skadat självkänslan (en katts självkänsla är den del som lättast får blåmärken).
Just denna lilla kattunge verkar vara en liten olycksfågel, hon har redan lyckats klämma ett ben i en dörr och dessutom har hon en liten krok på svansen som är av okänt ursprung. Hon är dock en otroligt rolig liten individ som springer efter en och piper efter uppmärksamhet och som klättrar upp för ens ben med raketfart så fort hon får chansen. Hon klättrar inte bara upp för benet utan fortsätter glatt hela vägen upp till axeln där hon sedan hänger och håller koll på utsikten. Den som köper henne i framtiden kommer att få en av de trevligaste små katterna man kan tänka sig.
Tack och godnatt!