Idag har jag varit och tävlat med Lambretta igen och hon skötte sig som vanligt och gick felfritt i LC och LB. Hon blir faktiskt lugnare för varje gång och idag åkte jag helt själv och kunde faktiskt lasta henne helt utan hjälp. Det är egentligen bara en träningssak men det är bra att kunna lasta dem själv utan problem. Nu behöver ju barnen som köper ponnyerna aldrig lasta helt själva eftersom de är just barn och inte har körkort och således alltid har en förälder med men det är ändå bra träning för dem att vara så lydiga att de kliver på när man släpper upp dem på transporten. Mina storhästar måste lasta sig själva eftersom jag nästan alltid åker själv på tävling.
Nellys föl mår prima och i fredags fick de komma ut i en beteshage. Nelly visade upp sig från sin bästa sida och tog fram den snyggaste trav hon förmår att prestera för att hålla alla hemska hingstar och fölhungriga ston på avstånd. Nu går de i en egen hage men de andra hästarna går ju i hagarna bredvid så det gäller att ta i...
Lilla fölungen har en fin teckning och väldigt långa raka ben...
I lördags var vi på treårstest med Nicke, Twist, Marlon Brando och lilla Pinglan. De tre sistnämda är welshar från Salsta. Alla tre welsharna fick bra poäng, Twist fick tom gångartsutmärkelse villket är väldigt roligt eftersom han är efter Splendid och vi vill gärna få fram hans avkommor då han är en mycket bra hingst som det vore roligt om fler ville använda. Splendid är själv en trevlig individ med höga poäng på utställning men det bästa med honom är att han avkommor nästan blir bättre än honom själv. Det är en mycket bra egenskap hos ett avelsdjur eftersom man strävar efter att hela tiden förbättra den ras man avlar. En idealhingst ska ge avkommor som är lika bra eller bättre än han själv och kunna förbättra svagheter hos de ston man använder honom till.
Marlon Brando och Pinglan fick båda klass ett och var väldigt nära att utmärkelser i både hoppning och gångarter, roligt för oss som visade. Nicke däremot föll inte alls domarna i smaken och han fick riktigt dåliga poäng. Han skötte sig alldeles utmärkt och hoppade snällt det han skulle så jag kan inte vara det minsta missnöjd med han prestation. Det är lite så med bedömningar att de är just bedömningar och åsikter och om man själv som uppfödare vet vad man har så får man ibland bortse från att inte alla tycker om samma typ av individer. Nicke har ju faktiskt fått guld vid en riksutställning med goda vitsord av en engelsk domare som tyckte att han hade en utmärkt typ så jag väljer att fortsätta med det jag tror på. Man får inte bli nedslagen eller hänga upp sig på en dålig bedömning utan det gäller att försöka ta till sig kritiken på rätt sätt.
Som uppfödare får man inte heller bli hemmablind och tycka att allt man tar fram är mycket bättre än alla andras hästar. Jag är ganska kritisk när det gäller mina egna hästar och avlar ju mest för att få fram bra tävlingsegenskaper. När det gäller prestationsavel inom hoppning så har man konstaterat att typen på en bra hopphästa kan variera rätt så mycket och dessutom oftast inte likna idealet. En rolig undersökning tykte jag att det var när man tog uppställningsbilder på tio världscuphästar och lät folk bedömma deras exteriör, de flesta var överrens om att de alla hade ganska dålig typ och dessutom hade de flesta lite korta framben och långa bakben. Det som spelar störst roll för hur bra de blir på hoppbanan är vad de har mellan öronen, är huvudet bra så följer kroppen med. Det som har imponerat mig mest med Nicke är just det att han är så otroligt trevlig att arbeta med, han är känslig men väldigt vänlig och han har under alla de gånger jag har löshoppat aldrig stannat eller rivit. Nu rev han på treårstestet för första gången men han fortsatte ändå att hoppa utan att tveka och det gillar jag. Jag ser verkligen fram emot att ta ut honom på tävlingsbanorna, där kommer han att visa det jag ser hos honom.
Det finns lika många åsikter när det gäller hästar som det finns hästmänniskor, men jag har kommit till det stadium nuförtiden där jag är ganska så säker på min egen bedömning så när jag åker på treårstest eller kvalitetsbedömning så gör jag det inte för att få reda på vad det ska bli av hästen utan mer för att göra en kvalitetsbeskrivning för dem som ska köpa i framtiden och ibland så kan det slå fel. Mina tidigare uppfödningar bevisar mer än väl att de flesta åkerbyhästar blir bra tävlingsindivider så därför kan jag ta det lugnt även om Nicke fick katastrofalt dåliga poäng, han är en av de individer som jag tror väldigt mycket på ändå.
Nu ska jag gå ut och kontrollera Sunny som hade vaxproppar ikväll, kanske föds nästa stjärna från Åkerby inatt...
Tack och godnatt!