Jag säger bara en sak, snöstorm...
Vintern verkar göra ett litet ryck till och idag så började eländet vid ett, under min lunch. Det är vid sådana tillfällen man bara vill krypa in under filten och stanna inne. Nu så är det ju så att det står trettio hästar ute i stormen och undrar var i hela fridens namn deras insläppare har tagit vägen så det är bara att pallra sig ut och släppa in och mata monstren. Jag har verkligen försökt hitta något positivt med snöstormen och det enda jag kan komma på är att om man ställer ut en för tillfället gulaktig ponny så blir den vit igen. Inte för att de gulaktiga ponnyerna uppskattar denna tvättmetod men de blir rena vare sig de vill eller inte. Förutom detta så finns det inte en enda positiv sak emd att få mer snö.
Även om det nu känns som om det är midvinter och elände så är det snart dags att börja planera inför kommande säsong. I år är det mycket att få ihop då det ska tävlas både ungponnyer och åkas på tävling med diverse barn. Det är några som ska gå treårstest också så träningen är i full gång. De ska vara redo i maj så det är hög tid att de tränar på löshoppning och lösgalopp. Ulla ska ju dessutom ridas in innan sitt treårtest. När jag började fundera på saken så insåg jag att hon kommer att bli den största häst som jag ridit in hittills. Jag har ju ridit in några halvblod men de har alltid varit av ganska liten modell, Ulla är enorm i jämförelse. Hon är dock väldigt snäll så det blir nog inga problem. Min morotsmetod funkar även på stora hästar men är lite besvärligare på dem. Ponnyerna är ju alltid hungriga och man når dessutom lätt till deras mun. De stora hästarna får vika sig mer dubbelt och kan ibland bli lite vingliga i sina försök att nå moroten.
Även om det just idag inte känns vårlikt så börjar det lite smått bli dags att planera årets betäckningar. Jag har julite för många hästar redan nu så det blir nog inte många betäckta ston i år, men varsin fru bör ju Kalle och Joop få ha. För Joops del så lär det bli så att Emma ersätts av Titti så fort det börjar bli dags att betäcka. Han blev ju väldigt förvirrad förra gången jag bytte fru och han kommer antagligen inte bli mindre förvirrad i år. Emma är ju en virrig och lite ranglåg häst så det blir nog en liten chock för honom när Titti kommer tillbaks och börjar bossa runt honom. Kalle får nog tillbaks Nelly då Sunny kommer att föla väldigt sent. Jag kommer nog också betäcka Ulla då det är vettigt att betäcka halvbloden som treåringar. De får då ett extra år på sig till alla årgångstävlingar vilket ger dem ett övertag. Ett föl efter henne kan ju dessutom vara gångbart på marknaden redan som fölunge. Att välja halvblodshingst är lite mer utmanande än vad det är till ponnyerna. När det gäller ponnyerna så bryr sig inte köparna nämnvärt om vem som är förälder, bara ponnyn är trevlig, men halvblodsköparna är extremt intressrade av stammen. Det är lite lustigt eftersom det är individen man rider, inte pappret med härstamning. Härstamningen är egentligen totalt ointressant när man köper en tävlingshäst, man köper ju egentligen bara slutprodukten. Om man tänker avla så är det ju en helt annan sak, men de flesta ska ju bara ha en tävlingshäst eller en trevlig kompis och då är ju individen det viktigaste. Varje häst är iofs summan av de gener som föräldrarna lämnat ner men man behöver inte veta exakt vad som är i ett recept för att kunna njuta av en god kaka.
Idag var det Ridsportdag, dvs att tidningen Ridsport kommer hem i brevlådan. Den kommer var fjortonde dag och jag tar alltid en stund ledigt för att läsa den. Alla har vi våra små heliga ritualer och ridsportläsningen är min. I detta nummer så fanns det dessutom ett referat från Connemarasällskapets årsmöte så det var mycket intressant. Referatet var mycket positivt och det var skönt eftersom SCS behöver lite positiv reklam efter alla underliga turer.
Tack och godnatt!