Inget föl... Snart får hon inga rader i dagboken,den där Canja.
Det har varit ännu en framgångsrik dag för flera åkerbyhästar,Gino blev femma i LA hoppning, Arianna blev tvåa i LC:2 och Jack startade sin första LA hoppning.
Jack är en mycket begåvad ponny som inte är rädd för något här i världen. Att hoppa LA när ponnyn är fem år är inte en självklarhet utan det krävs en talangfull ponny för att klara detta. I första klassen var han jättefin och då beslutade jag att han skulle få prova på LA också. Det enda felet i förklassen fick han för att banpersonalen störde oss i anridningen till hinder nummer två så att han rev. Sådana saker får man räkna med det är ju ändå bara människor som står där på banan. I andra klassen gick Jack in på banan med sitt vanliga självförtroende och skuttade runt som om hindren var hur lätta som helst. Han blir dock lite slarvig ibland och idag resulterade det i en rivning på hinder nummer tre och när vi kom till sista hindret så kom han ihåg att han hade rivit det i klassen innan och tyckte därför att han bara behövde hoppa de två understa bommarna för att plankan som låg överst vägde ju inget...Hästar är roliga på det viset att de lär sig väldigt fort vad som är obehagligt och vad som inte är så farligt. Jack blir ibland lite övermodig och tar ut för mycket energi i början på banan så när målet kommer så är det en trött ponny som korsar linjen. Han hoppar med så mycket tryck och är ändå så reglerbar att det nästan blir för lätt att rida honom på banan. När han får rutin kommer han att bli helt fantastisk!!!
När vi kom hem fick jag syn på att staketet mot vägen var totalt demolerat. Det blev spurt ut ur bilen och ut i hagen med vita ridbyxor och hela köret för att börja knyta ihop trådar. Unghästarna har antagligen rivit staketet redan under natten men eftersom de har en höbal i hagen hade de helt enkelt gått in igen för att äta och sedan glömt bort att de kunde gå ut hur de ville. När vi började laga kom som vanligt hela flocken stolpande för att undersöka vad det var för spännande saker som vi sysslade med. Att försöka knyta staket och samtidigt hålla undan tolv nyfikna unghästar är inte lätt...
Jag är nu väldigt nöjd med helgen men trött, det blev sent igår efter utställningen och vi skulle åka sex i morse. Till råga på allt ramlade morfar ur stolen inatt och fick åka ambulans. Det var dock ingen större fara med honom men någon sömn blir det ju inte när man ska oroa sig. Det enda positiva med sömnbristen var att när man är så trött som man blir efter en vaknatt så tappar man liksom känseln i kroppen och därför gjorde det inte så ont i ryggen att hoppa idag. Det kanske ska bli min nya revolutionerande smärtlindringsmetod, sömnbrist!
Nu är det dags för välbehövlig söndagsmiddag och sedan sömn,sömn,sömn.
Tack och godnatt!