Lilla fölet växer så det knakar och verkar fortfarande helt opåverkad av att det är lite kallt och trist väder. Han är nu lite av en kändis då han redan har hamnat på tidningen Ridsports hemsida som årets första föl. Det kommer även att bli en hel artikel om honom i nästa nummer av Ridsport. Jag har dessutom redan kommit på ett namn till honom, Special Edition ska han heta (han kallas Eddie) då han är den enda med den extrema stammen som någonsin kommer att tillverkas.

Igår var det ju fint väder med fem plusgrader och sol så då fick de komma ut och sträcka på benen en stund. Det är enligt mig enormt viktigt för både sto och föl att få röra på sig ordentligt så fort som möjligt efter födseln då hästar av naturen vill börja röra sig för att inte bli upphittade av rovdjur. En ganska viktig del av utsläppet är också att man leder dem en bit till hagen så att de måste ta en promenad och så att fölet lär sig att följa sin mor. Lilla Eddie tyckte att det var toppen att få skutta runt och Metallica njöt också av det lilla solsken som de fick...  

Idag var vädret lite för trist så det blev vistelse i ridhuset istället för ute, men detta uppskattades ungefär lika mycket som hagen och det skuttades runt, runt, runt.

Även hundarna tyckte nog att vädret var riktigt trevligt igår och lilla Kajsa blir också hon större och större. Själv är hon helt övertygad om att hon är precis lika stor som alla andra boxrar (att hon egentligen är en mops har hon nu helt förträngt) och glad i hågen ger hon sig in i den allmäna boxerleken...

I jämförelse med monsterboxrarna är hon en liten mygga men de är otroligt försiktiga med henne och har ännu inte lyckats trampa ner henne trots att de far omkring i full fart. De har också nu bestämt att hon är en värdefull del av flocken och eftersom de förstår hur liten hon är så har de bestämt att det är bäst att jämna alla med marken som skulle kunna tänkas skada deras lilla maskot. Kajsa har ingen aning om detta dramatiska beslut utan hon travar runt i sin egen lilla värld. Detta beslut höll på att ge stackars Triton en hjärtattack häromdagen. Triton är en västgötaspets som är allvarligt förälskad i boxerflickorna och han älskar att få hälsa på och uppvakta flickorna. Astrid är faktiskt nästan lika förälskad i honom som han är i henne och de leker som galningar varje gång han är här. Nu råkade han dock komma och hälsa på när lilla Kajsa var ute och av någon anledning så råkade hon pipa till när hon försökte trava efter honom varpå två rasande furier slängde sig över en totalt oskyldig Triton som bara hade stått och nosat på en buske. Nu var det ingen större fara då Triton med ett förskräckt uttryck slängde sig på rygg och boxrarna nöjde sig med att stå på honom och stirra i exakt två sekunder sedan hade de glömt varför de hade blivit arga på sin favoritfriare. Triton håller sig nu på behörigt avstånd från den lilla gula mopsen, men Kajsa begriper ingenting och hon försöker glatt springa efter och prata med honom. Det är lätt att vara mops när man har sådana beskyddare.

Tack och godnatt!