Det händer ju ganska så mycket här på gården, men ibland så är det faktiskt mest lite småputtrigt och mysigt också. Just nu så skiner ju solen och det är alltid småtrevligt. När solen skiner så blir det dock gärna så att även arbetsdagen blir lång eftersom man inte har någon riktig anledning att gå in. Enda anledningarna till ingång är mat och sömn, annars kan man tillbringa resten av tiden ute i det gröna.

Igår hade jag för ovanlighetens skull en lite stressig dag, först var jag tvungen att åka till Enköping på LRF-möte och sedan hade jag veterinärbesiktning inbokad. Jag är ju första reserv för att få åka till riksförbundstämman eftersom jag lyckades bli vald till det vid regionstämman. Egentligen ska jag inte gå på allmänna möten då jag alltid lyckas öppna truten på ett eller annat sätt och då alltid blir invald mågonstans och får en massa uppgifter. Nu är iofs LRF ett ganska så bra forum att driva djurskyddsfrågor i men jag misstänker att jag kanske kan råka hamna i ett litet annat uppdrag efter gårdagens möte, men det får framtiden utvisa. Mötet blev ganska långdraget och jag hade ju trott att jag skulle åka hem efter lunch så jag fick faktiskt smita lite tidigt och sedan köra på två hjul hem för att hinna till veterinärtiden. Besiktningen gick iaf bra och nu har Love flyttat till Uppsala för att bli familjeponny. Han var nog en av de mest lättsålda ponnyer jag haft, fick ett samtal från en vän, visade någon dag senare, han hämtades två dagar efter visning, så ska en affär gå till.

Efter allt detta så var det bara kvar att ha liten hopplektion med alla barnen. Det blev en supermysig kväll i lagom solsken med duktiga ponnyer och barn ute på gräset.

På väg mot lektion...

Framskrittning av tre små snälla welshar...

I hagen bredvid hoppträningen lekte unghästarna...

Ida intar sin vanliga position vid lektion...

Ida har sedan länge räknat ut att när matten intar lektionsposition så kommer matten att stå på nästan samma punkt och variera mellan att halvskrika eller helskrika i minst en timme och då är det lämpligt att ta en tupplur. När röstnivån går ner så kan man vakna upp igen för då brukar lektionen vara över. Lilla Kajsa har inte alls samma koll på läget utan travar glatt runt efter matten och springer gärna lite snett bakom så att matten kan snubbla ordentligt på henne varje gång hon tar ett steg bakåt.

Kajsa i lektionsposition...

Astrid kör en mittvariant hon kan ligga och skräpa halva lektionen och spring runt och vara i vägen halva lektionen. Just igår så satt hon mest hos föräldrarna som lyckades hitta en tagg i hennes svans. Den satt riktigt djupt och antagligen har hon gått omkring med den ganska länge. Astrid är ju en typisk boxer när det gäller smärttålighet och hon blinkade inte ens när vi drog ut denna långa tagg inklusive hår...

Efter lektionen var det faktiskt nästan klart för dagen, bara småpyssel kvar och sedan välbehövlig nattvila.

Höll nästan på att glömma... Inget föl ännu, suck...

Tack och godnatt!