Den senaste veckan har jag mest bara målat och målat dagarna i ända. det är en ganska så trevlig sysselsättning då det genast blir en väldigt stor skillnad som desssutom syns. Ibland så kan dock även ett så tacksamt jobb vara otacksamt, efter att ha målat i princip alla boxväggar sedan igår eftermiddag så kom det ett barn och frågade varför jag inte målat alla boxarna, hade jag tröttnat eller? En sådan fråga var säkert inte illa ment men det var ju lite typiskt att istället för att få beröm för allt man gjort så ifrågasätts istället varför man inte gjort mer ( ett tips till alla som går in i stallet är att ge lite beröm till den stackars målaren som har stått i framstupa sidoläge i oändliga timmar för att få dit ny färg på de knöliga gamla stallväggarna). Det blir iallafall ganska så tjusigt och stallet känns genast lite nyare.

Jag berömde ju förut mina små boxrar som lyckats hålla sig från färgen, men idag fick jag äta upp de orden. Astrid tyckte nog att det var lite varmt ute och gick in och lade sig i stallgången, men tyvärr så gjorde hon som vanligt och lutade sig mot en vägg med hela ryggen. Till min stora förskräckelse så blev hon blåfärgad på hela ryggen och dessutom så var det ju oljefärg som fastnar väldigt hårt i hår. Ett par scenarier flimmrade för mina ögon, ett: Astrid får färgförgiftning, två: Astrid blir tvungen att raka ryggen,tre: Astrid förblir blå och vi får ställa in utställningssäsongen. Nu blev det faktiskt ett annat alternativ då jag helt enkelt letade upp lite lacknafta och tvättade hunden med detta (lite funderade jag på hur jag skulle förklara lacknaftaförgiftningen för veterinären, man vet ju aldrig om hunden är lacknaftatålig). Hon har iallafall fortfarande pälsen kvar, ingen färg på ryggen och verkar inte sjukare än vanligt så förhoppningsvis tålde hon denna tvätt. Jag tvättade dock inte bara med lacknafta utan såg till att tvätta bort denna efter att färgen lösts upp, fast hon luktar fortfarande lite underligt (samma barn som frågade om den lilla omålade boxen undrade också varför boxern luktade lacknafta, lika konstigt båda två). Det är lite underligt att när andra hundar råkar göra tokiga saker så blir det lite tokigt men när Astrid ställer till det så blir det enormt tokigt, hon är helt enkelt mycket i allt.

I helgen blir det dock ingen målning utan det blir welshar för hela slanten. I morgon blir det tur med Salstas Mata Hari och hennes föl Magnolia samt Molstabergs Magpie. Vi ska till Björkvik på welshutställning. På söndag ska vi hålla tummarna för Salstas Carolina som ska på treårstest uppe norr om Stockholm. Det är tur att man har lite att göra på helgerna så att man slipper sitta och rulla tummarna .

Tack och godnatt!