Nu har de små gullefjunen blivit hela nio dagar gamla och de gör precis det som små valpar gör bäst, sover äter och bajsar. Livet i lådan är inte särskilt livat, på sin höjd kan man få se en liten fetkorv hasa sig från ena änden till den andra. Kajsa anser att det här med valpar var klart överskattat, men hon sköter dem ändå pliktskyldigast och tydligen har hon ändå bra mjölk för fetare små mopsvalpar får man nog leta efter. Det mest spännande är egentligen att se om de tänker sova på rygg eller mage. Nu har de ändå en enorm gullfaktor så även om det är rätt så lugnt där i lådan så kan man lätt fastna och sitta och bara titta på de sovande små knytena.
Så här kan man ju också sova...
Kajsa är nog faktiskt den sämsta mamma jag haft bland mina djur, jag tror helt ärligt att hon helt enkelt tycker att det är lite tråkigt att behöva ta hand om andra. Hon är ju en extrem liten exhibitionist och nu är det plötsligt en massa krälande pipande korvar som får all uppmärksamhet, det kan ju aldrig vara okej. Kajsa gör nog egentligen nästan aldrig något som inte ligger i hennes egna intresse. Nu har hon ju en ganska så bestämd matte så hon kommer inte ifrån sina plikter så lätt utan lite då och då beordras hon ner i lådan för att sköta de små. Det är alltså ändå så att hon får som hon vill eftersom hennes slappa inställning till moderskapet gör så att matten ägnar en massa tid åt att sitta och titta på när hon sköter de små och då har hon ju fått en massa uppmärksamhet ändå. Hon har iallafall börjat gå dit lite frivilligt under natten då matten ju sover och ibland så trycker mjölken på så att hon inte har något val, det är tur för matten vars mentala hälsa inte mår bra av för många vaknätter.
Det är något med att föda upp saker som är starkt beroendeframkallande, jag vet inte om det är att man får vara med om att skapa nya liv eller om det helt enkelt bara är nyfikenhet på det okända som gör det, men något är det, För några år sedan var det ganska så lönsamt att föda upp hästar men nu går det inte alls ihop så då får man tänka om lite. Nu är det faktiskt nästan roligare att föda upp hundar för det går så oändligt mycket fortare, på bara några månader har man ett resultat. Nu ligger iofs en del av spänningen med att föda upp hästar just i det faktum att det tar lång tid och att man måste planera otroligt noggrant, men fyra års väntan från betäckning till inridning är väldigt långdraget.
För att få ännu mer utlopp för uppfödarberoendet så har jag nu införskaffat en äggkläckningsmaskin, att föda upp kycklingar är en väldigt billig hobby och dessutom resulterar det ju faktiskt i något matnyttigt. Det tar bara tre veckor i maskinen och sedan kommer det små kycklingar, det enda man behöver göra är att ladda i äggen och se till att det finns vatten i botten sedan sköter maskinen vändningar och annat. Det ska faktiskt bli spännande att se om tuppen gjort sitt jobb och hur kycklingarna kommer att se ut då de ju är små blandisar.
Det är tur att man är vuxen och har eget ansvar över den egna ekonomin och tiden så att man kan få hänge sig helt åt sina smått galna intressen:)
Tack och godnatt!