För ett litet tag sedan så fick jag det tråkiga beskedet att Gino inte längre finns i livet. Han är det första av Ginas barn som dött och tyvärr så är det alldeles för tidigt för hans del. Han blev bara tolv år och stod egentligen på toppen av karriären med starter och placeringar på MSV nivå. Jag har inte helt fått det bekräftat men det han dog av var troligtvis dessutom en reaktion på en medicin. Tyvärr så har det visat sig att han var överkänslig mot metacam en medicin som man idag skriver ut relativt lättvindigt till häst mot diverse små inflammationer och andra smärttillstånd. Gino är inte på långa vägar den enda hästen som har uppvisat överkänslighet mot just metacam och jag hoppas att man snart blir lite mer restriktiv med denna medicin då det är en fruktansvärd tragedi för en hästägare att se sin häst dö av att tarmarna ger upp pga en medicin som man ger för ett inte så allvarligt tillstånd. Jag lider verkligen med Ginos ägare som fick uppleva detta.
Gino, som jag helst vill minnas honom...
Faktum är att Ginas barn, barnbarn och barnbarnsbarn verkar vara ganska så tåliga och sega individer då ingen annan än Gino har förolyckats ännu. Gina har hittills hela 26 stycken ättlingar födda här på gården så det är en ganska så stor bedrift att alla fortfarande är i livet om man ser till hur det annars ser ut i hästvärlden idag. Det är ju väldigt vanligt att hästar slås ut i ganska så unga år av diverse problem med leder och annat, Ginas ättlingar verkar dock ganska så förskonade och det enda undantaget är Cornelia som är triangelmärkt för problem med si-leden. Cornelia är dock ändå en glad liten ponny som hänger i och som både rids och producerar nya små glada ponnyer här på gården.
Nu ser det dock lite mörkt ut för ett av Ginas barnbarn, Olle, han har nämligen skadat ena bakknät riktigt illa och snart måste det beslutas om det går att operera eller om han får göra Gino sällskap på de evigt gröna ängarna. Olle är ju bara fyra år så där kan man verkligen tycka att det är lite trist att han inte ens får prova på livet ordentligt.
Den som annars orsakat mest huvudvärk av Ginas barn är ändå Kalinka som genom åren har krånglat med inridning och ridning i allmänhet. Nu har vi dock hittat något som hon verkar gilla, hon har i sommar varit på inkörning och detta gick betydligt bättre än hennes karriär som ridhäst. På nolltid så gick hon snällt mellan skacklarna och jag fick äran att vara med på hennes premiärtur med vagn. Detta är ju iallafall goda nyheter då jag länge funderat på vad sjutton man gör med en så knepig liten häst som inte vill vara med och göra som alla de andra små hästarna. Hon har ju inte alls passat i mallen som alla de andra har satt genom att vara otroligt lätta att rida in och få ordning på, men det var helt enkelt hennes melodi att släpa på matten istället för att bära på henne.
Bildbevis (för alla tvivlare) på att hon faktiskt travar fint med vagn efter...
Nu ska jag bara fixa i ordning en vagn åt henne så kanske man får se oss trava runt på vägarna i framtiden.
Tack och godnatt!