Idag har vi lärt oss att Ettan är allergisk mot getingar. Det är ju så att man ska lära sig något nytt varje dag, det är det som gör att man går framåt som människa. Det var dock kanske inte en jätterolig kunskap, men bra att ha inför framtiden. Med djur vet man ju liksom aldrig vad som ska hända och boxrarna har ju en enorm förmåga att testa saker och ting (mest mattens tålamod). Getingar är i boxervärlden otroligt spännande och hur många gånger Astrid kommit travande med en stor fläskläpp vet jag inte, hon vet att det gör ont att jaga getingar som surrar mot fönsterrutan men måste ändå göra det. Ettan har naturligtvis lärt sig av sin mor och idag var det hans tur att komma travande från glasverandan med fläskläpp. Det var naturligtvis en liten missräkning att hela ansiktet svullnade upp och att han kräktes och fick feber.
Utslagen och nere för räkning...
Jag är ju van vid fläskläpparna och väntade först en timme för att se om den skulle svälla av. Nu gjorde den inte det och efter tre timmar var han något eländig så då svängde vi in till Gnesta till veterinären och fick en kortisonspruta. Vi konstaterade att han troligtvis är allergisk och jag fick recept på kortisontabletter som jag kan ge själv nästa gång det händer. Hända igen lär det ju göra då det första han gjorde när han kom hem var att hoppa upp i soffan på glasverandan och jaga en surrande fluga på fönstret, knäppskallen. Nu på kvällen har han piggat på sig igen och lekte en ordentlig omgång med syrran innan läggdags.
Ettan är nog en av de mest avspända små boxrar jag har haft, han tar det mesta med ro och är totalt orädd. Troligtvis är han helt övertygad om att han är mops, han liknar faktiskt mer en sådan än en boxer. Ständigt hungrig, glad, skäller på totalt meningslösa saker, bekymmerslös och kommer som ett skott på inkallning i förhoppning att det vankas ost. Lilla Maja piraya är faktiskt mer boxerlik än Ettan, hon är hyperaktiv, selektivt döv, har fullt bett, har inte tid att äta och försöker jaga hästar hela tiden. Det får oanade konsekvenser när man blandar sin flock som jag gör:)
De som är mest nöjda med denna dag är nog ändå fåren som fick lite nytt bete, Kajsa som fick åka med till veterinären i framsätesburen tillsammans med Ettan (moraliskt stöd) och jag själv som bara blev av med 682 kronor och kom på att jag kan äta jordgubbar med nutella (nötter och bär är ju rena rama hälsokuren:))
Fåret Märta uttrycker sin tacksamhet med ett stort bääääää (hon missade lektionen i vett och etikett där fåren fick lära sig att inte prata med mat i munnen)...
Tack och godnatt!