Maj har nu nedkommit med fem små svarta knyten. Hon var lite tidig, vi trodde att de skulle komma på söndag, men hon valde att föda idag. Jag var inte ens hemma när det hela satte igång, men som tur är så var Märta där och kunde agera barnmorska. Jag kan säga att man blir lite lätt stressad och förvirrad när man står i kön på Ica och får ett samtal som säger att hunden nog har börjat föda. Nu kändes det lugnt med Märta på plats och det tog bara tio minuter så var första valpen ute.

Maj och valp nummer ett...

Snabbt och enkelt klämdes sedan nummer två, tre och fyra ut, jag hann precis se fyran ramla ut när jag kom innanför dörren. Maj verkar vara som gjord att vara mamma hon krystade på i god fart och blev inte särskilt medtagen av det hela. Valp nummer fem tog lite mer tid på sig och tittade inte ut förrän hela fyra timmar efter fyran.

Krysta, krysta, krysta...

Till sist så var de äntligen fem, tre tikar och två hanar.

Visst har jag varit duktig...

Ordning och reda i valplådan...

Det är alltid en liten pärs det här med förlossningar och man är alltid lika glad och tacksam när det går så här smidigt. Mopsar har ju inte den bästa statistiken vad gäller att föda naturligt, de får ofta göra kejsarsnitt. Maj hade dock inga större problem och jag är riktigt imponerad över hur bra hon klarade av det. Nu får vi hålla tummarna för att de fortsätter att vara friska och att de växer upp till glada små mopsar som lyser upp tillvaron för sina ägare.

Tack och godnatt!