Stackars lilla Betty har lyckats få en spricka i skulderbladet och är nu tvingad till att hålla sig lugn i några veckor. Hon och Astrid höll som vanligt på och hoppade upp och ner i gödselstacken häromdagen och plötsligt hör jag hur Betty tjuter till. Jag såg inte riktigt vad som hände men antagligen så landade hon fel eller så sprang hon och Astrid ihop på ett olyckligt sätt. Hon satt iallafall nedanför gödselstan och pep alldeles förskräckt över hur ont hon hade. Jag fick helt enkelt lyfta upp henne och bära in henne och av någon anledning tyckte hon att detta var helt okej, men däremot när jag satte ner henne så pep hon bara. Det blev en tur till eterinären som röntgade och konstaterade att det fanns en spricka som iofs låg väldigt fint men som nu absolut inte får rubbas. Det är ju inte lätt att förklara för en av världens gladaste små ålande boxrar att hon ska hålla sig lugn men än så länge har hon såpass ont att hon inte direkt skuttar omkring. Det blir nog svårare längre fram när det inte gör fullt så ont. Hon får nu inte heller träffa de andra boxrarna då risken för att de ska råka tackla henne är överhängande så mormor tillbringar nu dagarna som boxervakt hemma hos Märta.

Boxrarna är ju väldigt fysiska i sin lek och egentligen så är det underligt att de inte skadar sig oftare än vad de gör. Astrid studsar ju runt på alla möjliga sätt hela dagarna men har aldrig ens haltat till efter de otaliga vurpor hon gjorde som liten. I lite fostrande syfte blev hon ju dessutom ganska ofta dängd i betonggolvet av sin ömma moder, men det verkar inte skada en hårdhudad boxer. Ida i sin tur blev dängd i golvet av Bina som även hon tyckte att detta var en utmärkt uppfostringsmetod. Nu var det iofs inget dängande med i just detta fall då Betty skadae sig, men man kan ju tänka sig att man inte kan ha tur jämt så det var väl helt enkelt dags för någon av hundarna att skada sig. Nu var det lite extra otur att det var Betty som ju är fodertik hos min moster och inte någon av de två som är helt och hållet mina.

Astrid ligger ju i hårdträning nu och vi tränar minst 20 minuter om dagen på att trava runt och på att stå fint. Hon blir bättre och bättre på detta men har fortfarande lite svårt för att förstå att man ska springa fint utan glädjeskutt. Hon håller sig på marken för det mesta men ibland så får hon ett litet utbrott mitt när det går som bäst. Hennes utbrott varierar mellan en halv frivolt och skutt för att bita i kopplet, eller det senaste påhittet, att dra i mattens byxben så att hela ekipaget plötsligt snubblar runt i total oordning. Astrid tycker att det hela borde vara ett stort skämt men det är inte alltid lätt att ignorera detta felbeteende. Jag försöker att träna henne med positiv förstärkning och genom att ignorera det som är fel men ibland blir man ju tvungen att korrigera henne när hon flippar ur för mycket. Hennes nya favoritbelöning är en ganska smutsig och grå tennisboll som hon får leka med när hon har gjort tillräckligt myckat rätt och den fungerar faktiskt bättre än godiset. Om man stoppar denna äckliga lilla boll i fickan så att hon verkligen ser att den ligger där så kan hon faktiskt koncentrera sig en ganska så lång stund på matten och de olika kommandon som hon nu bör kunna.

Även barnen och hästarna kommer att ligga i lite hårdträning de närmaste veckorna. Den 18/12 är det dags för de årliga Åkerbymästerskapen och det blir många spännande punkter i programmet. Barnen ska både hopptävla och dessutom klä ut ponnyerna och så ska de göra en uppvisning för föräldrarna som än så länge är hemlig. Föräldrarna ska också få vara med i en egen klass så det blir ungefär som förra året. I år kommer vi dessutom ha en nyårshoppning med inbjudna lag från hölö ridskola så det är fullt med aktivitet nu runt jul. Det är ju ganska så många barn som rider här nu så det blir nog mycket att baka till fikat då det brukar bjudas in syskon, farföräldrar och morföräldrar samt andra diverse släktingar och vänner. Enligt traditionen ska jag bjuda på sju sorters kakor till kaffet och den varma chokladen så det är nog bäst att börja på en gång:)

Tack och godnatt!