Efter att ha pysslat med betydligt trevligare saker än skånska hästauktioner i några dagar har jag nu lugnat mig något. Jag är fortfarande tillräckligt arg för att försöka göra något åt saken men det är betydligt mycket lättare att tänka klart efter lite sömn och annat. Det man nu kan konstatera i fallet med de stackars inköpta hästarna är att de är väldigt snälla och att de skulle behövt mycket mer vård än de fått. Det diskuteras nu flitigt på nätet och jag har fått en hel del kommentarer efter mitt förra ilskna inlägg och ganska mycket mer information i fallet. En sak som måste förtydligas är att de löss som jag ondgjort mig över med allra största säkerhet har sitt ursprung och alla sina släktingar nere på Önnarps stuteri och de har helt enkelt bara följt med sina värdar därifrån och hela vägen hem till mig. Det var i deras fall ett misstag då de nu har mött sitt öde i form av otäckt lusmedel. Jag anser fortfarande att de är det största beviset på att man inte gjort tillräckligt för hästarna efter omhändertagandet, men de är också ett lika starkt bevis för att originalägaren inte tagit hand om sina djur. Man ska också vara mycket medveten om att nere på Önnarps stuteri står det nu fortfarande ett stort gäng med hästar som inte har en tillräckligt bra tillvaro.
Många tycker väldigt mycket om allt från hur auktionen utförts till hur länsstyrelsen jobbar, men som ytterligare förtydligande måste jag påpeka att beslutet att omhänderta hästarna var korrekt. De mådde dåligt vid omhändertagandet och var redan då smala och overkade och hade löss. När man ska sälja ohanterade djur på auktion så blir det precis som det blev på denna auktion, man får se dem på avstånd och man får gissa sig till deras fördelar genom att läsa på om deras stam och annan information. Om man hade låtit folk springa i boxarna eller tagit ut dem så hade det inneburit väldigt stora risker. Nu kan jag dock tycka att det var lite makabert med alla människor som bara var där av nyfikenhet, det hade kanske varit mer seriöst om bara de som verkligen registrerade sig som köpare fick gå in och inspektera djuren. Nu sprang folk runt med barnvagnar och hundar som om det vore en liten trevlig utflykt.
Det som jag dock kommer att trycka på är att polisen måste skärpa till sig vad gäller uppföljning och kravspecifiering vad gäller de upphandlingar de gör av olika aktörer vid omhändertagande av djur. Tar man in hästar som varit vanvårdade måste man ha möjlighet att stalla upp dem och det måste finnas personal med tillräckliga kunskaper för att kunna hantera dem. Får man in en häst som är så omöjlig att hantera att inte ens ett proffs kan verka eller undersöka den så kanske man istället ska avliva den. De hästar som står här är dock inga omöjliga individer, tvärtom de är väldigt sociala och lyfter snällt på fötterna. De har nu fått gå ut i hagen och får nu fri tillgång till hösilage och så repar vi gräs till dem så att magarna ska vänja sig vid det så att de snart ska kunna gå ut och beta. Det krävs dock lite till karantän i enskild hage då vi ju inte riktigt vet vilka andra parasiter de kan ha än sina löss. En extra viktig sak är nu att sprida till de som köpt andra hästar från samma ställe att de har löss då de stackarna annars riskerar att få en lusinvasion i sina stall. En sak är säker när man väl avlusar en lusig häst så ser man riktigt hur de andas ut och oftast så ställer de sig och sover efter en stund då de i flera månader fått sin vila störd av små kliande bett.
Det finns alltså flera aspekter i detta fall, men man får inte glömma den viktigaste: vi är alltid skyldiga att göra det bästa för våra djur.
Tack för idag!